Inlagt av Walentine on Sunday, 18 of March , 2007 at 3:25 am
”Morfar, berätta om Pepparkakshuset”, säger jag som vanligt med iver i rösten.
Morfar ligger bredvid och suckar. Det är hans tur att natta mig idag och trots alla böcker han köpt, trots alla försök att komma undan går det inte. Det är berättelsen om Pepparkakshuset jag vill höra. Hur många gånger har han inte berättat samma historia? Ingen vet var den kom ifrån, ingen vet hur den hittades på men det spelar ingen roll. Jag älskar den, och jag vill bara höra just den sagan och ingen annan.
”Ska vi ta den då”, frågar morfar och ler.
Jag kryper ner under täcket och lägger huvudet mot kudden och tittar på morfar som ligger där bredvid. Min morfar, min bäste kompis i hela världen, alltid så stilig och alltid så välklädd. Skräddare som han var en gång, numer skådespelare och allt möjligt.
”Vem ska vara kompisen idag då”, frågar morfar som vanligt.
Traditionen är alltid att sagan innehöll två barn, jag och någon mer. Vem fick jag välja själv, precis som vanligt.
”Ta Andrea idag”, säger jag bestämt. Andrea som bor i lägenheten mitt emot lekte jag mycket med och idag fick hon vara med.
”En dag var Jonas (som jag hette på den tiden) och Andrea ute och gick”, började morfar.
”De gick i skogen och hade skoj när dom plötsligt hör någon ropa på dom…”
Så började saga om Pepparkakshuset som jag älskade så mycket. En saga påhittad bara för mig om två barn som upptäcker ett talande hus helt gjort i Pepparkakor. Barnen leker bredvid huset och de får äta hur mycket pepparkakor som helst! Man kan nämligen bryta loss pepparkakor från huset för vips växer det ut nya ännu godare Pepparkakor. Ingen vuxen kan se huset, bara barn kan göra det och skulle någon vuxen ändå se huset och kanske till och med smaka av pepparkakorna får dom ont i magen.
Varje gång jag sov hos morfar, eller varje gång han var hemma hos mig ville jag höra denna saga. Inget fick ändras och inget fick läggas till. Jag kunde den utan och innantill men ändå ville jag höra den. För det var min saga, min och min morfars.
Vad jag älskade min morfar, han kanske var den bästa kompis jag någonsin haft. Han fanns där för mamma och han fanns där för mig…
Sommaren 1981 var jag på sommarhem i Veddige. En dag ringde mamma och lät så konstig tyckte jag men hon sade inget men hon ville prata med min “sommarmamma”. Efter samtalet ville min sommarmamma prata med mig ensam i köket. Jag kommer ihåg det som om det var igår. Hon satte mig på kökssoffan som hade rödrutigt tyg och sade att hon hade något väldigt tråkigt att berätta om min morfar.Redan då började jag gråta fast jag inte visste varför.
”Jonas, din morfar är död”
Dom orden glömmer jag aldrig, för där dog inte bara morfar. Där dog jag också, inte helt men en del av mig försvann. Min bästa kompis fanns inte mer. ”Jonas, din morfar är död”
Jag kommer ihåg hur hon lyfte upp mig i sitt knä och där fick jag gråta och gråta. De andra barnen kom in och frågade vad som hänt och min sommarmamma förklarade. Sen höll hon bara om mig och jag grät tills jag somnade den dagen. Jag tror inte jag riktigt slutat gråta, och jag tror inte jag slutat sakna morfar.
Nu är jag 35 och det var många år sedan jag hörde sagan om Pepparkakshuset. Ibland önskar jag så att jag fick lägga mig på sidan igen med huvudet mot kudden och morfar skulle ligga där och berätta. Just då skulle ingenting vara jobbigt. Just då skulle inget vara hemskt. För just då fanns bara jag, morfar och sagan om Pepparkakshuset.
Saknar dig morfar, älskar dig
/Walentine

Andra bloggar om: Texter
Kategori: Dagbok/Personligt, Texter
Inlagt av Walentine on Friday, 9 of March , 2007 at 1:01 pm
I denna omgång av Blogstafetten fick jag äran att ligga efter Karin i listan och hon skickade ett intressant ämne till mig att fundera på:
Därför vill jag/vill jag inte gifta mig i kyrkan
Så här kommer mina funderingar i ett ämne som jag skrivit ganska mycket om utan att egentligen tidigare skrivit in mig själv i.
—-
I Bibeln står det att äktenskapet är en förening mellan två personer. Så mycket om kärlek står det ju egentligen inte. I den tid Bibeln skrevs ”tog sig mannen sig en hustru” och vad hustrun egentligen tyckte om det hela förtäljer oftast inte historien, och om den skulle göra det brukar inte direkt kvinnan framställas i positiva ordalag.
Det har runnit mycket vatten under broarna sedan texterna i Bibeln skrevs och även synen på äktenskapet har förändrats. Idag behöver inte Pelle gifta sig med Lisa för att klara det ekonomiska så idag kan Pelle gifta sig med Lisa enbart för att han vill det. Tänk så underbart!
Då kommer ju också frågan om det verkligen är någon mening att gifta sig alls då om ändå inte äktenskapet står för det som tanken en gång var. Pelle som antagligen inte är direkt kristen och som aldrig går i kyrkan, varför ska han gifta sig? Räcker det inte med förlovning eller att paret tillsammans köper en sommarstuga vid havet? Nej, det gör nog inte det för alla. För äktenskapet är något romantiskt. Det är ett bevis på kärlek mellan två människor och det är ett sätt att visa sig själva och världen att, ”Vi två är bara så jäkla underbara tillsammans”
Läser man Gamla Testamentet, eller det som vi kan kalla för Det Sura Testamentet, så skulle antagligen de gubbar som skrev ner det få krupp och slita sitt hår när dom såg hur det blivit. I deras värld handlade mycket om en arg och sur Gud där meningen med livet verkade vara fortplantning och total hängivenhet åt både det ena och det andra.
Läser vi däremot det nya testamentet, Det Kärleksfulla Testamentet, så förstår man ju direkt att Jesus ler i sin himmel åt den kärlek han får uppleva emellanåt i sin kyrka. För Jesus står ju för kärlek, och det som är så fantastiskt med Honom är att detta gör han oavsett hur mycket ateist du än kallar dig. Jesus sprang inte omkring på vår jord och hakade upp sig på det som idag många ”kristna” bråkar om. Han skulle antagligen ha blivit vansinnig om han såg och hörde hur folk missbrukar hans namn för att kunna förkasta alla som inte passar in, tror eller är som andra. Därför är jag också övertygad om att Jesus inte har något emot samkönade äktenskap. Jag tror mer han oroar sig över alla de som lever sitt liv med ständigt nya partners eller som använder sex som ett sätt att söka bekräftelse på och som sakta men säkert bryter ner sig själva till ingenting.
Frågan kvarstår då om jag själv vill gifta mig en dag i kyrkan. Jag är ju en Pelle, men jag vill ju inte gifta mig med någon Lisa utan med en annan Pelle (helst någon som inte har samma namn dock, men i mitt fall är jag inte så orolig för det) Svaret på den frågan blir idag ett klingande och starkt JA!
Fast så har det inte alltid varit kan jag säga. Tidigare var jag emot tanken att en dag stå i kyrkan med den man jag älskar. Anledningen var min syn på kyrkan, religionen och förföljelserna mot homosexuella. Idag vet jag mer för idag vet jag att det inom kyrkan och kristendomen finns massor med människor som inget annat vill än att dagen ska komma då Svea Rike öppnar dörren helt för kärleken. Idag vet jag att den kärlek jag känner inför andra människor inte är en kärlek att skämmas för utan en kärlek att vara stolt inför. Mitt sätt att älska är den jag är, och det sätt jag blir älskad på gör mig glad, stolt och lycklig.
Så nog drömmer jag att en dag få gå hand i hand in i en kyrka med en man jag älskar. Nog drömmer jag att få stå framför en präst som berättar att äktenskapet är kärlek. Nog vill jag känna lyckan av att veta att min familj, mina vänner och bekanta sitter där bakom oss med tårar i ögonen och känner den lycka som jag känner. Nog vill jag i smyg se lite på min kommande man och känna värmen i mig när jag tänker på hur mycket jag älskar honom och nog vill jag känna glädjen över att veta att Jesus i sin himmel ser på mig och säger, ”Jag visste att du en dag Walle skulle få känna den äkta kärleken”
Nu gäller det bara att finna denna kärlek också, den vägen kan vara svårare men skam den som ger sig!
——-
Nu blir det jag jag som ska skicka iväg ett ämne och detta är svårt…..
Med tanke på vad som sker på lördag och med tanke på vilken succé detta program blir år efter år blir min fråga till Skrivkramp:
Därför ser över 3 miljoner människor på Melodifestivalen
Andra bloggar om: Blogstafetten
Intressant.se
Kategori: Allmänt, Texter, Samhälle/homofrågor, Gud & Sånt
Inlagt av Walentine on Saturday, 2 of September , 2006 at 10:41 pm
Då var det dags för del tre, en ganska annorlunda del från de tidigare två i denna serie. I del två gick jag ganska hårt fram, och jag hackade ganska starkt ner på både samhällets normer och på hur synen på framförallt bisexualitet såg ut.
Jag vet att många tycker att jag både överdriver och är allmänt barnslig. Låt mig då förklara att jag är ganska medveten om att texterna i del ett och två är ganska överdrivna och. Att vi sedan också lever i ett samhälle där den som ifrågasätter oftast ses som barnslig säger mer om samhället än om mig.
För vad är det egentligen jag skriver och menar i mina två första delar av denna lilla serie? Sammanfattar man allt får man fram följande
1. Människan är i grunden bisexuell
2. Vi lever i ett samhälle som medvetet eller omedvetet tvingar folk att vara saker de inte är
3. Dubbelmoralen är extremstor och den förstör
4. Heteronormen är det jävligaste människan hittat på. För just att heteronormen enbart är ett påhitt råder det inga tvivel om. Faktum är att jag vill utlysa Heteronormen till den mest seglivade och mest skadliga idé människan någonsin skapat.
Jag kan redan nu med en gång berätta för dig att innan denna serie är slut tänker jag motsäga punkt ett ovan. Anledningen till att jag ens först skriver en sak och sedan går emot mig själv beror på att jag helt enkelt var tvungen att inleda denna serie med att skriva att du är bisexuell. För du är uppfödd i en värld som måste placera in folk i fack. Finns det inga fack blir man som människa rädd och känner sig borttappad. Skriver då någon att du är något annat än det du tycker att du är blir du nyfiken och börjar läsa. Stämmer det inte så frågar jag dig varför du i så fall fortsatt läsa?
Just det, för jag skrev att du var bisexuell och du vill ju bevisa att jag har fel, eller hur?
Det jag från och med nu ska göra är att rasera facken och istället försöka förklara vad hela min idé går ut på.
Låt mig först ställa dig en enkel fråga…
Antagligen anser du att kvinnor ska ha samma lön och samma rättigheter som mannen. Du anser att kvinnor passar lika bra i arbetslivet som mannen gör, och antagligen anser du att män som tycker att kvinnan enbart ska stå bakom spisen är mansgrisar som borde ha ett kok stryk.
De flesta delar din uppfattning idag om kvinnors lika värde men så har det inte alltid varit och är inte det överallt här heller egentligen. Det lever fortfarande kvinnor i vårt samhälle som ses som hjältar av många för att de försöker gå emot samhällets normer och konstiga idéer. För samhället och normerna bestämde en gång i tiden att kvinnan skulle stå lägre än mannen. Hon var mindre värd och skulle lyda honom. Heteronormen på den tiden födde kvinnor att bli slavar under sina män.
Det var då det, och mycket har hänt men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Fortfarande slåss kvinnor för sina krav. De möter fortfarande motstånd och ovilja, och det sker ofta att kvinnor som inte accepterar att födas som barnfödelsemaskiner kallas för manshatare bara för att de drömmer om en värld där dom har samma rättigheter som mannen.
Att dra paralleller mellan kvinnors kamp mot förtryckarsamhället och de homosexuellas är inte jag den första som gör, men ack va de går hand i hand.
Därför menar jag att innan du ropar att jag är helt fel ute i mina påhopp mot heteronormen så tänk tillbaka 100 år. Då såg man saker väldigt mycket annorlunda än idag, och det som folk då ropade omöjligt till och skrattade åt ser man idag som en normal sanning. Jag är övertygad om att man om 100 år från nu kommer se tillbaka på vår heteronorm och skratta byxorna av sig.
Nog om det nu, det är dags att gå över på exemplen jag talade om i förra avsnittet.
Du kommer att få att läsa om 5 mycket olika personer, de har alla en gemensam nämnare och jag tror redan att du kan ana vilken. Det handlar bara om män och killar och det beror mest på att jag längre fram kommer tillbaka till likheterna mellan homosexuella och kvinnans roll i samhället. Dessutom finns det av någon oförklarlig anledning, som egentligen är en självklar anledning i ett heteronormsamhälle, en attityd som gör att det är mer OK om kvinnor har känslor för samma kön.
När man skriver levnadsexempel kan man skriva en bok om varje person, så är inte dom här framtagna. De är inte framtagna till att vara några psykologiska analyser utan tanken är en snabb berättelse som försöker skildra 5 olika personers liv i en snabb resumé.
Exempel 1
Klas är 32 år gammal. Han bor ensam i enrummare i Stockholm dit han flyttade för flera år sedan. Före det bodde han i Sundsvall, en stad han aldrig trivdes i.
Klas ser sig som heterosexuell, det har han alltid gjort. Ibland kallar han sig för bisexuell, men det är bara inför nära vänner som vet vad han gjort sexuellt.
Klas var runt 14 år när han hade sex första gången, då med en killkompis. Han blev enormt upphetsad och kände att han ville göra det igen. Det tog inte lång tid innan Klas hade ännu en relation med en annan killkompis och så höll det sedan på. Han hade även sex med tjejer och när han hade det kände han sig alltid mer avslappnad däremot mindre upphetsad. Han blev också tillsammans med en tjej som han hade ett ganska långt förhållande med, ändå var det något som inte stämde.
Mellan åren 18-25 genomgick Klas många olika perioder i sitt liv. Han hade flera förhållanden med tjejer men så emellanåt hamnade han i sexuella situationer med killar men kallade sig fortfarande inte för något annat än heterosexuell när han talade med sig själv om sig själv. Ibland kallade han sig för en ”kompisknullare”.
När Klas fyllde 26 insåg han ändå att han inte kunde ljuga för sig själv längre. Hans förhållanden med tjejer brukade aldrig hålla, mycket på grund av att han själv ställde sig så i totalt underläge gentemot kvinnorna. De åt helt enkelt upp honom själsligt.
Han försökte då påtala för sin mamma att han kanske var bisexuell men mamman förklarade bara att det var en övergångsgrej och att han snart skulle komma över det. Klas, 26 år gammal, nöjde sig med det svaret och försökte gå vidare i livet.
Allt mer kände han en ovilja till det mesta. Han trivdes inte i sin hemstad och han ville bara bort från allt så en dag beslutade han sig för att flytta vilket han också gjorde. Det fick bli Stockholm. Långt bort hemifrån och nya kamratskaper skulle vara bra för honom menade han.
5 månader efter att Klas inrättat sig i Stockholm försöker han ta livet av sig. Han orkar inte mer känner han utan att egentligen förstå vad det är som är så jobbigt.
När saker och ting börjar lugna ner sig funderar Klas mycket på varför han mår så dåligt, och kommer då på att han nog ska lämna ”killsexet” och enbart rikta in sig på tjejer. Han kommer fram till att det är hans sexuella relationer med killar som fått honom att må så dåligt
Han får jobb och blir KK med en tjej på jobbet som han träffar ofta och mycket. Någon känslomässig relation är det inte fråga om utan rent sexuell. Han trivs med det säger han och ifrågasätter det inte heller. Han intalar sig själv att han nu slutat upp med sex med killar, även i fantasin, men det Klas förtränger bort är att han fortfarande har dessa fantasier men glömmer av dom på en gång igen. En av hans vänner träffar han fortfarande ofta och när dom ses sker det emellanåt att det blir sexuella möten dom två emellan. När detta sker blir Klas oerhört upphetsad men förtränger bort händelsen så fort det bara går och lever vidare som om inget hänt…
Exempel 2
Erik är 19 år gammal. Han bor i en svensk mellanstor stad och ses av många som en oerhört levnadsglad och trevlig kille. Han är sprallig, öppen och söker kontakter med de alla olika sorters människor.
När Erik var 15 år gammal berättade han för sin familj att han trodde han var bisexuell. Familjen blev orolig men förklarade för Erik att det skulle gå över. Många ungdomar kände under en tid i sitt liv en dragning åt samma kön förklarade man för Erik, men det var inget farligt och när Erik blev vuxen skulle han bli normal igen förklarade man.
Erik satte sig ner och väntade på att det skulle gå över. Under tiden som han väntade träffade han en stor mängd tjejer. Han blev aldrig kär men hade sex med allihop. Under åren mellan 15-18 hade Erik sex med ett 20 tal tjejer i olika åldrar, men hamnade aldrig i något riktigt förhållande. När sexnatten var slut träffade han oftast inte tjejerna något mer.
Så hände det att när Erik precis fyllt 18 lärde han känna en kille som var öppet homosexuell. Dom fick genast en mycket bra relation och Erik blev en helt annan människa i denna nya väns närvaro. Han kände sig lugnare och mer till freds med sig själv. Han kände att han med denna kille kunde öppna sig på ett sätt han aldrig tidigare gjort. Någon sexuell relation var det inte fråga om. Killen Erik träffat tyckte mycket om Erik men förklarade också för Erik att ett förhållande var uteslutet. Så det blev en mycket stark vänskap som bildades istället. En vänskap som också innefattade kramar och mycket värme. Erik och vännen sov över hos varandra och låg och höll om varandra och pratade. Erik trivdes med detta, under ett tag i alla fall. Några månader in på Eriks nya relation träffade han en tjej av en slump, en tjej som han hamnade i säng med nästan med en gång. Erik hade under hela relationen med den andra killen emellanåt haft sex med tjejer och han mådde alltid dåligt efteråt. Han kunde inte själv förklara varför han mådde dåligt men han kände det som att han utnyttjade sig själv. Denna tjej blev han också omedelbart oerhört förälskad i. Ja, hela hans värld började med ens kretsa runt denna tjej och även om hon inte var intresserad mer än i det sexuella så lyssnade inte Erik på detta. Samtidigt som detta skedde tappade han också kontakten med killen som han tidigare haft en sådan bra relation med. De pratade inte med varandra och träffades aldrig mer. Erik ville inte, samtidigt som han inte själv kunde förklara varför han inte ville det.
Relationen med tjejen varade i 6 månader för att sedan sluta med ett brak. Erik slickade såren och försökte sedan gå vidare. Han tog upp relationen med killen igen och efter ett tag blev allt som vanligt. Det var långa samtal på nätterna och Erik trivdes. Killen fick honom att känna ett lugn och en trygghet som han inte känt med någon annan människa, inte ens med tjejen han var så kär i.
Några månader flöt förbi och Erik började tvivla på vem han var. Från sin familj hörde han emellanåt fortfarande att han inte var bisexuell, och han insåg nu att han nu inte var bisexuell. Under loppet av några veckor bytte han sedan musikstil, klädstil och frisyr. Han bytte intressen och han började samla på heterosexuella porrfilmer som han hade framme i hyllan i sitt rum. Han förklarade en dag för sin vän, killen, att han inte var bisexuell utan helt och hållet straight och hade inte varit något annat heller. Killen trodde inte på honom, utan förklarade bara att det var något som bara Erik ville trodde på.
Nu hade situationen blivit den ombytta för Erik. Tidigare förklarade folk för honom att han inte var bisexuell, nu förklarade andra istället motsatsen.
Relationen med killen tog slut, på killens begäran som sade till Erik att han kände det som att Erik bara var intresserad av en vänskap beroende på vilken sexuell läggning Erik hade för dagen.
Erik umgås inte längre med några homo eller bisexuella personer. Han har helt och hållet lämnat det bakom sig. Han har fortfarande snabba relationer som alltid bygger på sex med tjejer men han blir inte kär…
Exempel 3
Robert är 23 år gammal, han arbetar inom IT sektorn och bor i en svensk storstad. Han lever i relation med en kvinna som han nu varit tillsammans med i 2 år. Tidigare hade Robert en relation med en kille.
Robert var som ung väldigt vilsen i sitt liv och hade svårt att hitta kamrater. Hans familjeförhållanden var enligt den svenska modellen bra. Han bodde ihop med sin mamma och pappa och han hade två stycken utflugna äldre bröder. Robert är vad man kallar för ett sladdbarn. Förhållandena hemma gick mycket ut på det som familjer ska göra: Familjemiddagar och lek med barnbarnen.
Robert själv hade alltid i tonåren svårt att hitta sig själv. Han trivdes aldrig med den han var utan tog hela tiden i när han skulle berätta något om sig själv, kort sagt kan man säga att han skapade sig sitt eget liv på att ljuga.
Tjejer försökte han få kontakt med men misslyckades alltid av olika anledningar. Fast inför sina vänner skröt han och berättade om sina bravader.
Av en slump träffar Robert på en homosexuell kille på nätet och han blir nyfiken med en gång. Han inleder direkt relationen med att fortsätta ljuga och framställer sig som mycket erfaren av tjejer. I början är det bara vänskap mellan Robert och killen men ju längre tiden går desto starkare känslor dyker upp, och till slut bestämmer dom sig för att träffas. Den homosexuelle killen är först mer för en träff men Robert ger med sig till slut. Killen bor långt ifrån Robert i en annan stad och Robert åker dit. Ingenting händer men relationen tar ett nytt steg framåt och det slutar med att Robert säger till killen att han är kär i honom. Strax efter det blir dom tillsammans.
Det blir ett mycket stormigt förhållande i början. Robert mår dåligt och vet inte hur långt han vill gå. Den värsta ångesten kommer när han kommer tillbaka till sin egen hemstad och han är dessutom livrädd att hans vänner eller familj ska få veta något. Så i smyg sitter han vid nätet och söker kontakt med tjejer och detta dubbelliv tar sig allt större vändningar.
Några månader senare avslöjas allt och Robert och hans kille hamnar i djup kris med varandra. Killen känner sig kränkt efter att ha avslöjat Robert när Robert stöter på tjejer men nu förändras Robert. Han vill inte göra slut utan han vill vara tillsammans och så blir det också. En tid efter det berättar också Robert för killen att han aldrig varit tillsammans med någon innan, vare sig tjej eller kille och nu börjar han kalla sig för homosexuell. Hans föräldrar och även hans bäste vän får också veta om hans förhållande och vännen ”bryr sig inte” medan det blir ett väldigt liv på hans föräldrar. Särskilt hans mamma har mycket svårt att acceptera Roberts förhållande med en annan man och det blir mycket tårar och påtryckningar från mammans håll om att Robert, ”i alla fall kan testa med en tjej”
Tiden går och allt känns bra. Robert slåss däremot fortfarande i en dubbelvärld. Hemma är han till 95 % heterosexuell och gör vad han kan för att dölja sin hemlighet i skola och vardagsliv. När han sedan kommer ner till sin kille blir han däremot helt annorlunda och han njuter för fullt av sexet han och killen har. Sexuellt är Robert passiv och trivs i rollen som den som ”tas om hand”. Så här fortsätter det för Robert men så en dag händer något.
Han vaknar upp en dag och känner att allt känns fel. Han vet inte om han tycker om sin kille, och han vet inte ens om han vill ha sex med samma kön.
Ju mer han funderar på det desto mer fel känns allt och till slut blir han nästan äcklad av sin person och det han gjort. Han bestämmer sig för att göra slut men måste också först, inser han, se till att ingen ska kunna ifrågasätta honom. Så han berättar för sina föräldrar och de få andra som känner till hans hemlighet att han aldrig någonsin trivts med förhållandet med killen och att han egentligen gjort det mesta på tvång.
Efter det gör han slut över telefon. Samtalet går snabbt och är fort över. Killen vädjar och ber att Robert ska komma dit så att de i alla fall kan tala ut men det vill inte Robert höra talas om. Han krossar förhållandet fullständigt genom att sen utbrista saker som ”Du var ju surrogat för onani” etc. och medan killen blir helt förkrossad stänger Robert av alla känslor.
Nästan direkt efter detta börjar Robert söka kvinnliga kontakter, både på Internet och på krogen. Hans föräldrar vet inte riktigt vad dom ska tro om allt men de väljer att inte säga så mycket. Robert hävdar på det bestämdaste att han inte är något annat än heterosexuell och har knappt aldrig varit något annat heller. Kontakten med killen har han inte kvar och på några få månader lyckas han radera ett 2 årigt förhållande så att det till slut ser ut som att det inte finns.
Han får ganska snart efter det veta att killen som han varit ihop med blivit allt mer arg och upprörd. För helt har inte Robert släppt det som hänt. Utan att berätta det för någon håller han koll på killen på olika sätt, allt i smyg utan att tala om det för en människa. Trots att han byggt upp en mur omkring sig finns det samtidigt en liten lucka i muren där han, när ingen ser, tittar tillbaka på det liv han lämnat. Det är också på det sättet han får veta att killen han gjort slut med blivit allt mer upprörd och nu vill ge igen.
Robert i sin tur gör då det enda rätta för sin egen skull. Han talar med några av de andra av han närmaste vänner och berättar hur saken ligger till fast här ändras historien. Nu har Robert varit osäker på sin läggning men kom på under resans gång att han inte var det. Han berättar också för vännerna att han varit ganska leka mot killen han var tillsammans med. Genom detta handlingssätt klarade han sig för skulle nu killen berätta något hann Robert dit först.
Idag lever Robert med en tjej och tänker inte på vad som skett. Han har helt skalat av händelserna och ser sig själv idag som heterosexuell. Familjen har också glömt händelserna och livet går vidare…
Exempel 4
Hans är 16 år gammal och bor Umeå. Han är som vilken annan 16 åring som helst. Han går i skolan och har hyggliga betyg och han tränar fotboll på fritiden. Något han gjort sedan han var 6 år gammal. Hans brinner för sin fotboll, det är hans främsta intresse och han är också aktiv i klubben som driver fotbollsträningarna. Förutom fotboll och skola har Hans ett annat intresse: Tjejer
Hans har tjej som han varit ihop med i 6 månader nu och Hans tycker väldigt mycket om sin flickvän. För en månad sedan hade dom sex på riktigt för första gången. Den sexdebuten var som sexdebuter brukar vara men sedan dess har dom försökt flera gånger.
Just sex är något som Hans tänker mycket och gärna på. Skulle man lägga till något mer intresse i hans liv är väl onani det som också upptar hans intresse, det och ett till: Niclas
Niclas tränar i samma fotbollslag som Hans. De är lika gamla och går i grannklassen med varandra. Hans har inte bara sex med sin tjej, han har det också med Niclas.
Det började redan när Hans och Niclas var 13 år. De började onanera tillsammans, och sedan ledde det ena till det andra. Idag sker det oftast flera gånger i veckan att Hans och Niclas träffas ensamma, ibland en kort stund på skolans toalett och ibland hemma hos någon. Ingen av dom kallar det något speciellt utan det är bara något som sker.
Den senaste tiden har däremot Hans börjat få ångest efter att han varit med Niclas. Inte för att han har dåligt samvete för sin tjej utan för att han faktiskt känner att han tycker om det som sker med Niclas. Han känner sig inte kär i honom, men han känner en dragning. Han vill göra det igen och igen samtidigt som han känner på ett annat sätt för sin tjej. Han får allt svårare att sortera ut sina känslor och när han själv onanerar blir det ibland en konflikt inom honom om vad han egentligen ska fantisera om.
I skolan har dom pratat om detta med homosexualitet och Hans vet att han minsann inte är bög. I skolan berättade dom också att många tonåringar ibland kan testa ha sex med samma kön, men man behöver inte vara bög eller bisexuell för det. Hans vet med sig att han är en sådan tonåring för han gillar ju att ha sex med tjejer också.
Ändå är Hans orolig och han bestämmer sig en dag för att säga till Niclas att han inte vill göra det mer, vilket Hans också gör. Efter det fortsätter Hans sitt liv tillsammans med sin flickvän. Han väntar nu dessutom på att de andra tankarna ska gå över…
Exempel 5
Mats är 44 år gammal. Han är gift och har 3 barn. Han jobbar på ett stort företag och hans fru arbetar som sjuksköterska. Man kan säga att Mats är en mycket typiskt svensk, och som uppnått allt som en svensk ”ska” göra, i alla fall fram tills för 12 månader sedan. Då förändrades hans liv för alltid.
Det började med att han en dag kände sig trött och hängig. Förkylning trodde han själv men det hela blev värre och värre. Han fick allt svårare att sköta sitt arbete och tröttheten tog allt mer överhand. Till slut fastställdes diagnosen depression och Mats blev sjukskriven. Sjukskrivningen gjorde honom till en början sämre då han allt mer kom in i svåra ångestattacker och allt ledde till att han fick remiss till en psykolog. Under samtalets gång, som pågick under en ganska lång tid började Mats lära sig vem han var, och framförallt vad han var. Han fick kunskap om sig själv och att han aldrig riktigt trivts i sitt liv och aldrig varit nöjd. Mats hade under hela sin vuxna tid känt sig otillräcklig både mot sin familj men också inför sig själv.
Idag är Mats fortfarande sjukskriven, han är också nyskild. Mats är homosexuell, och det var det som hans arbete tillsammans med psykologen kom fram till. Han har alltid varit homosexuell men lyckades under sina tidiga travande år förtränga bort det djupt och trodde väl inte att det skulle komma fram igen. Han hade som ung tonåring några snabba sexuella kontakter med andra killar men tyckte allt bara var jobbigt. Mats kom från en ganska konservativ familj och dessutom hade han ett stort umgänge. Där gick det inte att leva som homosexuell så han tryckte det bakom sig.
Mats kunde, och kan fortfarande, känna sexuell dragning till motsatta könet. Han känner däremot idag att han saknat något och under terapisamtalens gång kom han fram till att det han saknat var något han saknat ända sedan hans kontakter med samma kön över 25 år tidigare. Under samtalen blev hans ständiga känsla av otillräcklighet förklarad och många pusselbitar hamnade på rätt plats.
Skilsmässan och allt däromkring blev mycket jobbig, både för Mats och för hans barn. Hans fru tog självklart mycket illa vid sig och drabbades även hon av en depression efter skilsmässan. Hennes maktlöshet var total och Mats kunde samtidigt inte göra något.
Nu bor han i egen lägenhet och träffar sina barn när han kan. Han har inte haft någon relation med någon annan man, och stressar inte heller. Måga av hans vänner har dragit sig tillbaka och allt som skett har lett till vad vännerna kallar en skandal. Trots allt som hänt känner han ändå idag en frihet han inte känt innan…
Sammanfattning
5 exempel, ganska lika men ändå olika. Å ena sidan kan du ta dessa 5 exempel och sätta ihop dom och du får då nästan en person av dom. Å andra sidan är exemplen inte alltid så enkla. För Hans i exempel 4 vet vi inte vad framtiden bjuder honom på. Var det bara en tonårsgrej? Eller ville han helt enkelt inte vara bög?
Det samma gäller ju Erik i exempel 2. Var det åldern och hans ingång i vuxenvärlden som gjorde att han nu kom fram till att han inte var bisexuell? Eller förtränger han vem han egentligen är?
När det gäller Robert i exempel 3 så finns det fler aspekter. Här möter vi dessutom en ung man som använt lögnerna för att bli något. Frågan är ju om Robert ljuger för att han helt enkelt är en sådan person eller ljuger Robert för att han hela tiden inom sig vetat att han är allt annat än heterosexuell?
Klas i exempel 1 kantas hela tiden av samma problem. Han dras till killar men vill verkligen inte vara med dom. I exempel 1 kan man nästan lugnt säga att han antagligen en dag kommer sluta som exempel nummer 5, och det som sker då är att dom inte bara drar ner sig själva i problemen. Oftast sker det också då att fler närstående drabbas. Tro inte att människor som Mats i exempel 5 är så väldigt ovanliga. Det sker allt för ofta att människor ”för sent” kommer till rätta med sin sexualitet. Eller, ska det tilläggas, kan det också bli så med exempel 1 att han i resten av sitt liv kämpar emot dessa frågor. Eller så har exempel 1 helt andra problem som inte ens i grunden rör hans sexualitet.
Men samtidigt kan man fråga sig vad det är som gör det så svårt att ställa sig upp och säga, ”Jag heter *namn* och jag är bög/bi”?
Ja men ser er omkring! Inte så sällan sker mord på homosexuella i vårt land. Människor hånar homosexuella. Människor fördömer homosexuella. Religiösa män och kvinnor står och talar om homosexuella och domedagen i samma mening och om TV visar något om homosexuella så är det håriga män i stringtrosor på Pridefestivalen man visar.
Hur kan någon tro att killarna i våra exempel ska kunna identifiera sig med något sådant? Lägg sedan då än en gång till att den norm som omgärdar oss som hela tiden gör vad den kan för att trycka ner oss i skorna och ständigt talar om för oss vilken roll vi har, vart vi passar in och hur vi ska vara. Då är det inte så konstigt att våra exempel inte vill vara bögar. Faktum är att det blir nästan mer konstigt att någon vill komma ut.
Vad tror jag om exemplen? Ja, jag tror ingenting eller så vet jag allt. Så kan man väl sammanfatta det. I vårt samhälle kanske exempel 1 är psykiskt labil medan exempel 2 är förvirrad. Exempel 3 däremot borde rätt snabbt uppsöka en psykolog och exempel 4 är ju väldigt ung. Exempel 5 däremot är ”gammal” och har nu äntligen fått ro.
Så kan man sammanfatta det men det gör inte jag, för jag hävdar däremot följande:
1. Ingen av dom är något alls. De är vare sig homosexuella, bisexuella eller heterosexuella. Det finns ingenting som heter så nämligen.
2. De är liksom alla andra som levt på vår jord sedan urminnes tider offer för en enda sak: Befolkningsstatistik
Men mer om det i del 4
Kategori: Texter
Inlagt av Walentine on Tuesday, 15 of August , 2006 at 9:50 pm
I dagens BT är det fest. Borås har nu snart nått 100 000 personer. Det är inte första gången som Borås har 100 000 personer. Denna siffra kom man upp i för längesedan men för några år sedan tröttnade Bollebygd och bröt sig ur. Nu har Borås ökat och har kommit upp i denna magiska siffra ännu en gång.
Hade det varit en annan stad hade jag skrivit Grattis, men nu är det Borås och då blir det svårt. Jag avskyr nämligen Borås, vilket kanske inte kommer som en nyhet.
Gustav II Adolf skrev 1622 under ett brev där man bland annat beskrev stadens vapen:
“twå ulle Saxser, den ene medh udden nedh åt, och den andre medh udden upwände…”
Efter det var Borås en riktig stad, men jag undrar om gamle Gustav hade skrivit under om han vetat vad som skett med staden.
Här kommer 10 punkter varför Borås borde läggas ner och göras om till parkeringsplats för Liseberg istället.
1. Borås har ingen själ kvar
Borås grundades på grund av handel och textil. Textilindustrin rasade ihop redan för massor med år sedan, och den så kallade handel som finns i Borås idag är ingenting annat än femtioelva H&M butiker och liknande smörja. Förr handlade man billigt i Knalleland. Idag handlar man dyrt och de enda fynd du kan göra är när du hittar dörrarna ut från butikerna.
Det mest spännande annars som skett i Knalleland de senaste 20 åren var när ett gatukök försökte sälja hamburgare med rysk kaviar i. Den hamburgaren säljs inte mer.
2. Borås har 2 gator
Det finns 2 gator i Borås innerstad. En får du köra bil på, Allégatan, men inte rakt igenom och en får du bara gå på (Gågatan) Äger du en butik utanför dessa gator kan du lugnt räkna med att det kommer bli svårt med försäljningen. Boråsare hittar normalt inte utanför dessa gator. Jo, om de är fulla och unga och lite småkåta, men om det skriver jag längre fram.
3. Borås har Sveriges mest konservativa dagstidning efter Världen Idag och Dagen
Borås Tidning är en moderat dagstidning, och här snackar vi Moderat. Gösta Boman var rena kommunisten i jämförelse med denna tidnings ledare och allmänna inställning till vad som är rätt och fel.
En gång i tiden fanns här en annan dagstidning förutom BT. Den tidningen hette VD (Västgöta-Demokraten) men den drevs av A-pressen vilket ju är det samma som undergång. VD var i alla fall bra på lokala nyheter vilket BT var bedrövliga på då.
BT har alltid drömt om att få gå om DN men har fortfarande ungefär lika lång väg kvar som när de började.
Dessutom driver tidningen sin egen politiska agenda. Vissa politiker får extremt mycket mer utrymme än andra, och den dom älskar mest är…
4. Borås har partiet Vägvalet och Björn Wahllöf
Jag hade Björn som slöjdlärare i Borås. Tänk om jag då vetat att han några år senare skulle stå och säga “Att leva ut sin homosexualitet är Satans kraft” i fullmäktige i Borås.
Björn är Borås lilla gullegris. Han startade sitt parti Vägvalet efter att ha blivit utesluten ur dåvarande KDS (De blev ju sedan mer moderna och tog bort bokstaven s) Hans Vägvalet gjorde i sin tur att KDS försvann från Borås fullmäktige på den tiden och Vägvalet kom in istället. Numer sitter han i Stadens kommunstyrelse och leder staden närmare vad de nu är de vill närma sig.
Att människor som Björn fortfarande sitter kvar efter sina ohyggliga påhopp är delvis BT´s fel, för de skriver gärna om Björn men ifrågasätter honom ganska sällan. Gör dom det verkar en ursäkt räcka och sedan är det lugnt. Det måste bero på det, eller så beror det på att Boråsare är korkade (vilket jag ändå inte vill tro). En sak är i alla fall klar:
Vi ska kanske vara glada att det är KD och inte Vägvalet som sitter i riksdagen
5. Borås ger mindervärdeskomplexet ett ansikte
Det bästa med Borås är Göteborg brukade man säga, och visst stämmer det.
Detta vet Boråsare om, och framförallt vet Borås politiker om det. Så ett enormt komplex mot Göteborg har under alla år funnits och går lite upp och ner. Hade politikerna i Borås fått bestämma så skulle bussarna mellan Borås och Göteborg få köra över Skövde först. Allt för att man inte så snabbt som idag ska kunna ta sig till den stora staden.
Som ni vet har ju Liseberg sedan några år tillbaka “Jul på Liseberg”. Borås har “Jul i stadsparken”. När EM i Göteborg var frågade man sig varför inga evenemang skedde i Borås. Det skulle man kanske ha tänkt på tidigare innan man byggde en helt ny arena som inte klarar av någonting annat än just fotboll.
6. Borås är rädd för hus byggda före 1950
Kommer man in i centrum i Borås kan man tro att staden grundades på 50-talet för här finner du inte mycket i trä inte. Kvarteret Munin finns men det är också nästan det enda som finns kvar. Sossarnas rädsla för gamla hus är något som någon psykolog borde ta itu med men efter deras framfart är den bistra sanningen den att det faktiskt är svårt att hitta en fulare stad än Borås. Betongen skriker och stadens polishus är ett straff mot alla som ser det. Så vill man se fina små mysiga hus får man åka till Alingsås istället, vilket man gärna gör.
Borås hade faktiskt ett riktigt gammalt fint hus en gång, men det rev man…
7. Man rev stadsteatern klockan 5 en luciamorgon
I Borås stadspark låg i över 100 år en så kallad teaterlada. Det var en mycket vacker gammal byggnad där flera av Sveriges stora skådespelare uppträtt. Sedan byggde Borås ett kulturhus som i och för sig var en praktisk byggnad men där skönhet var något som huset totalt saknade. Däremot fanns en papegoja i Kulturhuset som hette Kata och som stod på barnavdelningen. Det var den enda papegoja i världen som kunde härma en skrikig unge som ropade Maaaammmaaaaaa. Den papegojan är död nu
När Kulturhuset stod klart sket man i teaterladan och åren gick. Många ville bevara byggnaden men Borås politiker ville annorlunda. Det sägs att politikerna till och med fick erbjudande av självaste ägaren till Ellos om bidrag till att restaurera huset, men icke då! Har man i Borås bestämt att något ska rivas så ska de rivas. Så på luciamorgonen 1983 klockan 5 kom grävskoporna och överrumplande de som satt och vakade över huset. Boråspolisen, som tappade mycket i anseende den morgonen, hade satt ut poliser i innerstadens telefonkiosker så att inte folk skulle kunna hämta förstärkning.
Rivandet av Gamla Teatern i Borås är en av de mest sanslösa skandaler Sverige sett, och det var många Boråsare som grät den dagen. Jag kommer ihåg en bild som någon tagit på den rivna gamla byggnaden. Över allt bråte har någon lagt en stor krans. Det var en sorgens dag och en skammens dag i Borås. Må de som rev gamla teatern för alltid ångra sitt beslut för det blev inte bättre…
8. Borås har sitt eget Legoland utan legobitar
Att man inte bevarade teaterladan berodde på kostnaden och att stadsparken i Borås skulle bli en park för alla. Så lät i alla fall ursäkterna för att man rev kulturbyggnaden. Så vad skulle man göra istället?
Jo! Man satte upp något som ser ut som en blandning av Legoland och en psykisk sjuk människas demoner. Mitt i allt planterade man lite buskar, rosenrabatter, och så en glasskiosk. Resultatet av den levande stadsparken blev en park där pensionärer gnällde på dagarna och där ungdomarna förlorade oskulderna på nätterna. Jag vågar påstå att ingen stadspark i Sverige har fått se så mycket neddragna byxor och 5 sekunders samlag som stadsparken i Borås fått göra.
Det absolut mest roliga i det hela är att just i skrivande stund pågår ännu en debatt om stadsparken för nu ska man bygga om den igen. Det man bråkar om nu är om det ska stå ett stort Glashus i parken. Vägvalet är inte riktigt lika säkra på att dom vill det men annars tycker jag att ett glashus i Borås Stadspark är ett helt lysande idé med tanke på vilken stad vi pratar om.
9. Borås Stadsteater har samma skådespelare sen urminnes tider
I Borås Kulturhus finns en stadsteater, en praktiskt sådan med halvrund scen. Det fullständigt skriker Socialdemokratisk ”jag älskar betong” bygge om det hela. Teatern har genom åren satt upp många och långa pjäser och som med alla andra teatrar har man haft sina succéer och sina bottennapp, inget konstigt med det.
Fast en sak skiljer sig Borås Stadsteater på från många andra teatrar. Man har haft samma skådespelare i alla föreställningar, i alla fall nästan. Inte för att det är något direkt fel på skådespelarna men problemet med teatrar som den i Borås är att det blir svårt att först se en skådespelare i en barnföreställning för att i nästa stund se honom skrika “Din jävla hora!” i en Norén pjäs. När man nästa gång får se honom spela Hamlet för att sedan se honom spela en tonåring som drömmer om sex i ett judiskt område i New York så blir man onekligen förvirrad.
10. Klädsnobberi
Egentligen är denna punkt inte så svår att förstå, inte om man läser punkt 5. För i Borås härjar klädsnobben och det är sanslöst vilka uttryck det kan ta sig.
Boråsaren älskar kläder och han/hon älskar att köpa kläder. Nu kan man ju tro att Boråsaren fyndar i Elloskatalogen men ack nej. Sån skit duger inte till en Boråsare. Här talar vi dyra kläder och gärna kläder med de riktigt fina märkena som ingen annan har råd med. Jag tror att hela den där idiotin som killar har att visa överdelen av boxershortsen kommer från Borås. Det var säkert någon snobbkille som köpt dyra boxers och självklart måste man då visa att man har dyra boxers på sig, varför skulle man annars köpa dom?
Jag känner faktiskt en kille som handlade i Göteborg ibland, och då mest i affären Solo (som på den tiden var extremt poppis) När han sedan kom tillbaka till Borås gick han 2 gånger upp och ner för gågatan enbart för att alla han stötte på och som han kanske kände skulle se att han handlat på Solo. Vad han köpt var inte viktigt, det viktigaste var just att han handlat på Solo.
Borås har inte ändrat sig mycket sedan dess kan ja lova er. Klädsnobberiet är bedrövligt och senast jag var där insåg jag att alla som var i ålder 18-23 såg exakt likadana ut. Usch!
Så vad du än gör, undvik Borås. Tänk också på att regionen skurit ner väldigt mycket på psykvården i Borås de senaste åren så du har ingen hjälp att hämta om du ändå envisas med att besöka staden. Nej, åk till Alingsås istället. Det är en mysig liten stad, och sedan kan du passa på att besöka Göteborg också.
Ja jag måste väl nämna Elfsborg också:
Även en blind höna kan hitta ett korn
Finns det då ingenting jag tycker om med Borås? Jo en sak älskar jag och det är Torpa stenhus. Jag som är historiegalning älskar miljön runt denna gamla medeltidsbyggnad som självaste Gustav Wasa hämtade en fru ifrån
Se på bilden så vackert det är! Jag rekommenderar alla att besöka det!

Fast när jag tänker efter lite…
Torpa ligger i Tranemo
;)
Andra bloggar om: Borås, svenska städer, kultur
Kategori: Allmänt, Texter
Inlagt av Walentine on Sunday, 6 of August , 2006 at 10:10 pm
Nu har du hunnit smälta del 1 och ångesten du kände under tiden du läste den har börjat gå över till funderingar. Du vet att jag har rätt i allt jag skriver, och du vet också om att jag inte ens närmat mig sanningen.
I del 1 talade vi ganska allmänt om hur saker och ting ligger till, och jag avslutade del 1 med att hävda att det finns fler bisexuella än vad det finns heterosexuella. Detta har lett till enorma protester inne i din hjärna, eller hur? För inte kan det vara så? Det finns ju män och kvinnor av någon anledning.
Jo det stämmer att det finns en ganska viktig anledning varför det finns två kön av oss människor. Anledningen är mycket enkel, fortplantning. Det behövs ju en av varje sort för att det ska komma nya barn till världen fast det visste du redan. Visste du inte det kanske du ska börja läsa någon månad på Grundvux eller så innan du fortsätter läsa här
Men varför hävdar jag då att det finns mest bisexuella människor? Svaret är lika enkelt som det är svårt att ge ett enkelt svar på frågan (fundera på den du!)
Vad är bisexualitet?
Den vanligaste och också mest felaktiga beskrivningen av vad bisexualitet är att säga att det är personer som tänder på samma kön och på det motsatta. Att förklara bisexualitet på det sättet är att förenkla saker och ting så de blir på gränsen till dumhet. I längden lyckas man också snurra till det för en väldigt massa människor.
Bisexualitet betyder mycket riktigt att man kan, och ibland vill, ha sex med bägge könen. Man kan dessutom bli kär i båda sorterna men det är extremt få bisexuella som ligger i någon gräns 50/50, alltså att dragningen är exakt den samma till bägge könen.
Bisexualitet innefattar alltså egentligen en enormt stor mängd människor som alla är mycket olika varandr. Det finns självklart dom som just är 50/50 människor men dom delar plats med människor som kanske inte tänder känslomässigt på samma kön utan bara sexuellt, eller sexuellt på motsatta könet och känslomässigt på samma.
Det finns dom som nästan helt och hållet enbart tänder på motsatta könet men som när de hamnar i säng med någon kan finna en enorm njutning av sex med samma kön. Dessa människor tänker inte på samma kön vid onani eller liknande och de tittar aldrig på pornografi innehållandes enbart deras eget kön. Ändå är dom bisexuella. Lägg sedan till femtioelva andra sorters bisexualitet och du förstår hur enormt stor denna grupp av människor är.
Det roliga är att allt fler människor faktiskt inser det och börjar leva och kalla sig det dom är. Det tråkiga är att det fortfarande finns alldeles för många som vägrar acceptera det och lever sitt liv i en lögn. Lägg sedan till ett land vars heteronormativ går rakt ut i skolor, sjukhus och hos psykologer och det finns stor anledning att fälla en tår.
Så om jag har förstått saken rätt så menar du att massor med svenskar springer omkring och mår dåligt för att de är bisexuella/bögar och ingen gör något åt saken?
Både ja och nej får jag svara där. Det finns massor med människor som egentligen är bisexuella, men som aldrig i hela sitt liv kommer må dåligt för att dom förnekar det. Dom personerna tar vi inte upp här. Däremot måste jag också svara Ja på din fråga för det finns ett enormt mörkertal bland självförnekarna.
Men är inte det för att det är så jävla inne att va bög/bi idag? Varenda kändis kommer ju ur garderoben ju
Ja de säger det. Så då säger jag…
Räkna upp 10 svenska personer som kommit ur garderoben de senaste 6 åren. Gardell och Mark får du inte ta med för dom kom ut redan innan du antagligen ens visste om vad bögar var för något
Men låt oss nu fortsätta. Detta handlar ju om att Sverige är ett land där massor med människor förnekar varför de är som de är. Detta hade man ju inte behövt göra i detta land där alla lever i harmoni och i samförstånd med varandra *host*
Vad är det då som gått så fel?
Landet Lagom
I Sverige är det viktigt att vara lagom. Allt ska vara lagom. Tjänar man mycket pengar betalar man mycket skatt så man har lagom med pengar kvar. Det finns ju mellanmjölk och det finns Friskis & Svettis. Allt ska vara lite så där halvperfekt, inte för mycket och inte för lite. Det viktigaste är också att ingenting är för bra och ingenting är för dåligt. Alla är jättebäst och ingen är jättebra men det är bra om den som är dåligast ändå inser att han är viktig.
Där har vi Sverige och den del av världen vi kallar västvärlden, och om det är någonstans det visar sig hur det ligger till så är det när vi kommer till det magiska vi kallar sex och samlevnad
Min penis är för liten! Nej då, den är normallång
Under en tid i mitt liv satt jag i telefon och lyssnade på ungdomar som tyckte att deras snoppar och bröst var för små. Det hände en gång per 1000 samtal eller nåt att någon stackare ringde och klagade på att han hade för stor. Efter dom samtalen hade man själv mindervärdeskomplex för även jag är ju en vara av företaget Lagom är bäst Sverige AB.
Många ungdomar som ringde, var i allt från 12 upp till 20 år. När dom var 12 år förklarade man att de inte hade något att oroa sig för. De hade ju knappt kommit in i tonåren än. När det var 17 åringar som ringde så blev det värre. För där kunde man inte komma med den ursäkten och det var då man som svensk upplysare skulle upplysa på det svenska sättet:
DU ÄR NORMAL!
Om en 17 åring är deppig för att hans penis är 12 cm i erigerat tillstånd bryr sig inte den 17 åringen om att lyssna på hur normal han är. Saken är ju den att 17 åringen faktiskt har en ganska liten penis, och chansen att den skulle växa till sig något nämnvärt är inte så stor efter 17 år. Ändå skulle man sitta där och förklara hur fantastiskt det var att ha en penis på 12 cm.17 åringen lyssnade inte, han satt och funderade på killen i klassen som sade sig ha 20cm istället. Sådana samtal slutade alltid med att 17 åringen som ringde inte fått någon som helst tröst. Att i ett sånt läge behöva lyssna på saker som, ” Det handlar ju väldigt mycket hur man använder den”, eller ”Många kvinnor tycker inte om stora” gjorde ingen skillnad. 17 åringen såg sig som ett missfoster och det enda han fick höra var att han var normal vilket slutade med att han såg sig ännu mer annorlunda och misslyckad då ingen ens förstod hans problem.
Samma sak var det med tjejerna som ringde in om sina bröst, eller de tjejer som fått mens tidigt/sent. Alla var normala och ingen förstod hur normala de var när jag försökte förklara det för dem
Sen då kommer vi till de som verkligen mådde dåligt, bögarna. Här dyker också en annan form av ”DU ÄR NORMAL” upp. För när en tonårskille som varit med en annan kille och som nu mår skitdåligt ringer in ska man inte bara säga ”DU ÄR NORMAL!”. Nej man ska också påtala att ”DU ÄR NORMAL MEN DET FINNS HOPP ÄVEN FÖR DIG!”
För saken är den att det Sverige säger till sina ungdomar är följande:
En del killar och tjejer ligger med människor av samma kön. Det är inget fel i det utan dom testar. Dom behöver inte vara det minsta homosexuella för att dom gjort så utan det där är en tonårsgrej som går över
Säger man det till en tonåring som inget hellre vill än just att slippa bli bög så har man redan från början sett till att denna stackare kommer få ett helvete framåt. För vem fan vill bli bög om man kan slippa?
Vem vill leva i en värld där folk verkar vara allmänt sexfixerade och där samma människor hotas och till och med dödas? Vem vill förklara för sina vänner att han är bög när han vet att vännerna kommer bli övertygade om att killen tittat på dom i duschen i flera år. Vem vill tala om för sin mamma och sin pappa att han är homosexuell när personen vet att pappa tycker att bögar är det äckligaste som finns?
Att då få höra orden, ”Det kan gå över” blir en hjälp för många. En hjälp som i långa loppet kommer leda till undergång.
Men snälla du! Så säger man väl inte till ungdomar?
Jasså, gör man inte? Läs en skolbok om sex och samlevnad så får du se.
Jaha! Så du menar du att ungdomar inte testar? Du menar alltså att alla som hävdat detta hur länge som helst har fel. Ska du göra dig ovän med alla i hela världen nu?
Tja, om de vill bli ovänner med mig så gärna för mig. Dessa människor som oftast läst Freud och Jung är också människor och blir, oavsett om dom vill det eller inte, också påverkade av samhället och dess normer. Precis som alla vi andra
Ja, ungdomar testar! Det ska ungdomar göra. De testar sin sexualitet, och de testar hur det är att bli skitfull. De testar dessutom hur det är att göra sina föräldrar till nervvrak och de testar hur det är att skrika ”Snutjävel” efter en polisbil.
Men varför skulle dom testa att ha sex på ett sätt som inte alls tilltalar dom? Jag köper det inte. Jag tror nämligen inte att människans sexualitet är riktigt så komplex och enormt besvärlig som många duktiga människor som fått läsa i Lund hävdar. Att människan är en komplicerad varelse är en helt annan sak men jag kan inte för mitt liv begripa varför samhället idag vill göra allt så förbannat krångligt. För varför testar ungdomar om dom inte är det? För att dom är dumma i huvudet? Eller för att de är jävligt skumma? Eller för att de vill göra tvärtom vad mamma säger? Nej jag hävdar att ungdomar är rena varelser. De är inte intryckta all skit som vi vuxna fått höra. De är inte färgade av det som vi ser som rätt eller fel och därför kan en ungdom leva som den är född till. Detta gäller absolut i dennes sexualitet. Alkoholen som tonåringen dricker för att bli skitpackad gör den ihop med andra. Sex med en människa av samma kön har han eller hon i stillhet utan kompisars närhet. För det sista personen vill är ju att någon ska få veta det. Jag har i alla fall aldrig hört talas om en 16 årig kille som sög av sin kompis för att imponera på sina andra kompisar.
Tycker du jag resonerar fel? Låt mig då fråga varför inte alla ungdomar testar sex med samma kön i så fall? Låt mig då fråga samtidigt varför det ändå finns så många ungdomar skriver i forum på Internet och inleder med orden ”Jag är fan inte bög alltså men…” eller ”Inte för att jag på något sätt är bög men jag skulle vilja…”, och om nu det är så att ungdomar testar sex med samma kön som en utvecklingsprocess på vägen till att bli vuxen så varför testar man inte andra sexuella läggningar då lika mycket?
Jag t.ex älskar hundar. Jag tycker att hundar är underbara djur och jag älskar att ligga och kela med en söt liten vovve. Betyder det nu att jag måste testa att ha sex med denna hund innan jag riktigt kan veta om jag är Tidelagare eller inte? Nej självklart behöver jag inte det. Varför måste jag då i min ungdom testa om jag är bög eller inte, borde jag inte veta det i alla fall?
Tja, att ha sex med djur är ju jävligt äckligt och perverst
För inte så många år sedan sågs homosexualitet som ett perverst beteende det också.
Så du menar att homosexuella är det samma som människor som ha sex med djur?
Är du släkt med Åke Green eller?
Ok då, vi lämnar det även om jag inte håller med dig alls, men du menar alltså att alla som testat sex med samma kön är homosexuella eller bi?
Nej det menar jag inte. Det finns många människor som tror att de är bögar utan att egentligen vara det. Varför de tror det kan bero på många saker, det kan bero på psykiska problem eller händelser i ens liv som gjort att man får för sig sådant. Se det som en form av självförnekelse mot sin heterosexualitet. Dessa människor räknas jag inte in här då deras problem är av andra slag men kom ihåg att dessa människor är i minoritet. Eller så består bögvärlden av en enormt stor procent psykiskt sjuka människor. Något som i alla fall jag inte tror på. Sedan finns det väl självklart ungdomar som gjort “dumma” saker någon gång, men inte tror jag för något ögonblick på att det finns någon inbyggd, “Jag måste testa att ha sex med samma kön” klocka som talar till de unga i vårt samhälle.
Fan, vårt samhälle formar oss att det är lättare att skylla på psykiska problem än att inse fakta om sin sexualitet, ser du inte det?
Ok, så om jag förstått saken rätt: Ungdomar som har sex med samma kön är egentligen homo/bisexuella och allt som sagts om detta i flera årtionden är fel
Ja, faktiskt så kan man förenklat förklara det så. Jag förstår om detta är svårt för dig att ta in, och antagligen för att du just nu funderar på det där som skedde i din egen ungdom. Som jag också skrev ovan finns det undantag men undantagen är inte, som man kan tro idag, det som det finns mest av. Jag förstår om det låter väldigt konstigt alltsammans så jag ska förklara mig lite till.
Metrosexualitet – Idioti på hög nivå
Numer talar man mycket om Metrosexualitet. Ordet Metrosexualitet är inte så gammalt. Det myntades av journalisten Mark Simpson 1994. Ordet är en sammanslagning av orden homosexualitet och metropolit. En metrosexuell människa är en homosexuell människa som inte är homosexuell kan man säga. Alltså en heterosexuell man som lever i samma sorts kultur som de homosexuella. Han intresserar sig alltså mycket för konst och för kläder och annat som homosexuella sägs tycka om.
De senaste åren används metrosexualitet som en förklaring bland många varför det tycks ha blivit en explosion bland straighta bögar. Jag hävdar mer att hela saken med metrosexualitet är rent skitsnack och det handlar istället ännu en gång om, i detta fall, killar som inte vill vara det dom är födda till. Istället hittar dom på de mest korkade ursäkter för att kunna leva det liv de lever utan att behöva ta det fulla steget till, för dom, The dark side of the force.
Det enda som ordet metrosexualitet medfört är att nu finns det ännu en chans för alla som inte vill vara bögar att kunna greppa efter ett halmstrå. Alltså ytterligare ett sätt för ett allt mer desperat heteronormsamhälle att försöka överleva.
Ok, men då måste du förklara..
Men alltså jag tänkte sluta här. Alla klagar ju på att jag skriver så mycket varenda gång jag skriver nåt på den här sajten
Jaja, men skit i det nu! Jag måste få veta en sak
Det låter nästan som att du börjar inse att jag kanske inte är helt ute och cyklar
Det sade jag inte, däremot undrar jag vad du bygger dina teorier på. Detta måste du fanimej förklara innan du slutar idag
Ok, jag ska sammanfatta allt jag egentligen menar med ett enda ord…
Heteronormen
Det är denna jävliga norm vi lever efter och har så gjort så länge vi funnits, med vissa undantag. Någon gång bestämde en extremt tråkig människa hur vi skulle leva och allt skoj förbjöds. Sex hade man för att skaffa barn, och vips gick man emot en av våra grundläggande saker som gör oss till människor: Sex för nöjes och kärlekens skull.
Människan är ingen liten insekt som föds, letar efter någon att sätta på för att sedan dö. Människan föds och letar sedan väldigt länge efter flera att sätta på innan hon dör. Ibland finner hon också någon som hon vill dela sitt liv med och då har hon sex ofta med samma partner. Ibland för att skaffa barn och ibland bara för att det är skoj och ibland har hon det på på tisdagsmorgonen på köksbordet innan bussen går till jobbet enbart för att hon är kåt. Det är människan det.
Så du håller med om att män och kvinnor måste leva ihop för att skaffa barn?
Det sade jag inte
Jo, du sade det själv nyss genom att påpeka att människan hade sex ibland för att skaffa barn.
Jag skrev som sagt ibland, och jag skrev inte att det nödvändigtvis måste vara med samma person som hon lever ihop med. Det där med att skaffa barn är en invand drift i oss, det är vår fortplantningsdrift och den finns hos alla oavsett läggning eller kön. Kom ihåg att barnbidraget inte kom till av evolutionen utan det var socialdemokraterna som hittade på det, även om dom är nästan lika gamla som evolutionen. Barn skaffar människan i alla fall. Bara för att man är homosexuell betyder det inte att mannens spermier simmar baklänges (kanske på 70-talet i och för sig när det var väldigt poppis med extremt tajta jeans bland bögarna men den tiden är tack och lov förbi)
Men heteronormen är det som sätter reglerna för hur familjen och hur människan ska se ut och hur den ska leva. Det är den som påverkar alla som är duktiga och kommer på smarta lagar. Alla lagar utanför heteronormen är annorlunda och lite konstiga.
Vi nämnde psykologer innan, tänk då på alla de psykologer och psykiatriker som av olika anledningar gått emot heteronormen. Det blir ett jäkla liv om dom direkt, och de psykologer som brukar säga att människan föds som ett oskrivet blad betraktas fortfarande som lite skumma av många i sin omgivning. Många av de psykologer som försökt ändra på synen har blivit tvingade att dö av hög ålder innan de får sitt erkännande.
Det är också heteronormen som förklarar att homosexualitet/bisexualitet är fel. Det är heteronormen som gör allt den kan får att forma våra barn och ungdomar så att dom ska bli så som vi andra: Stora lyckliga heterosexuella män och kvinnor som alla lever gifta med minst 2 barn per familj. Dessutom ska dom helst köra Volvo också, för den heterosexuella familjen passar bäst i en Volvo de kan ta till sommarstugan de ärvde efter sin extremt heterosexuella morfar. En morfar som sommaren 1923 uppe på loftet gjorde saker med saker med pojken från byn som han i resten i sitt liv funderat på. Saker han ägnade resten av sitt liv att förtränga bort från minnet, men som han aldrig lyckades bli av med.
Heteronormen krånglar också till allt för oss när den ständigt glömmer av att alla inte vill eller kan leva efter dessa tråkiga och gråa regler. Det är heteronormen och ingenting annan än heteronormen som är ansvarig för att så många homo och bisexuella människor mår så fruktansvärt dåligt.
Du verkar inte gilla heteronormen alls.
Jasså, märks det?
Man kan ju nästan tro att du hatar heterosexuella
Nej verkligen inte och jag har inga planer på att försöka förvandla hela världen till ett enda stort gayfält. Däremot anser jag tiden vara mogen för att sätta punkt nu för hundratals år av förtryck. Vi lever efter en förlegad oskriven lag som var omodern redan när man hittade på de här dårskaperna.
Ok, nu har du tjafsat i evigheter om detta men jag är fortfarande inte övertygad. Kan du ge ett bättre exempel på hur heteronormen krossar då?
Ja det ska jag göra, och du ska inte bara få ett exempel utan du ska få 5
Fast det tar vi i del tre…
Fortsättning följer!…
P.s På grund av problem med Wordpress igen har det varit svårt att korrläsa denna text. Beklagar eventuella stavfel och konstiga meningsuppbyggnader. När Wordpress vill kommer dessa korrigeras D.s
Kategori: Texter
Inlagt av Walentine on Saturday, 29 of July , 2006 at 9:21 pm
Lås oss säga det med en gång, ja du är antagligen bög, och mm inte bög så i alla fall bi, du vet bisexuell. Hur kan jag veta att du är bög då? Tja, den första iakttagelsen jag gjort av dig är att du redan är irriterad. Du blir alltid irriterad när någon försöker påtala för dig att du inte är straight.
Du något annat än straight??? Vilken fruktansvärd anklagelse! Du som inte gör annat än tänker på straighta saker som bilar, fotboll, öl, silikonbröst och trekanter med The Olsen Twins. Inte är du gay inte! Inte är du någon fjolla! Inte är du en jäva bög! Bögar är ju till och med ganska äckliga så som de håller på med att sätta på varann där bak!
Men lugna ner dig lite nu, snälla människa. Varför så hysterisk? Eller vem försöker jag lura? Jag vet ju varför du är hysterisk så låt oss ta allt från början.
När du läst igenom denna lilla handledning kommer inte ens du klara av att säga nej till dig själv och din läggning och då kommer du också inse hur underbart livet är!
Nu är det ju fler än just du som läser denna blogg så jag måste tyvärr ibland vara extra pedagogisk och förklarande. Själv vet du ju redan vad det handlar om, för det tog du ju reda på när du tog reda på att du inte tyckte om det. Eller hur?
Inget vet ju som du hur fel jag har och hur rätt du själv har. Visst, och tomten bor i Villa Villekulla som ligger i Lönneberga socken i småland alldeles strax utanför Nangijala
Men låt oss nu ta allt från början…
Redan de gamla grekerna…
Det är ju ganska allmänt känt att de gamla grekerna älskade sex, och de tyckte framförallt om sex mellan två män. Grekerna var kloka människor som insåg att det fanns större och viktigare problem i världen än om man ville snaska kotte eller inte. Så i det gamla Grekland snaskade alla kotte mest hela tiden, gammal som ung. Det där sista med just ung är väl kanske något vi inte behöver ta efter men resten är nog något vi borde fundera lite på.
Men dom var ju inte bögar!
Just detta med ordet bög verkar skrämmas lite. Många blir rädda och ledsna när dom hör ordet bög och det verkar för många vara synonymt med något hemskt. Så värst hemskt är det ju inte, men kan kanske vara skrämmande för många människor och Åke Green. I denna text kommer vi oftast att skriva ordet bög men ordet kan också lika väl betyda bisexuell. Hoppas det inte gör något!
Fast annars har du rätt. Grekerna var inte bögar och dom var heller inte bi. Saken är att Grekerna var mer upptagna med att kriga och hitta på filosofi så dom hade inte tid med att sätta in folk i olika fack. Idag när vi har datorer som hjälper oss krigar vi mycket snabbare och vi är inte så intresserade av filosofi, därför har vi mer tid till att fundera på sexuella läggningar och sådant spännande.
Den gamla grekiske filosofen Walentinopos skrev en gång ”Jag snaskar, därför lever jag”.
Kanske är det en filosofi vi alla borde leva efter.
Sedan kom romarna…
Romarna tog ju över mycket från grekerna och inget tog dom över mer än den fritänkta sexualiteten. Herre Jösses va man snurrade runt i Rom när det begav sig. Ordet Orgie var inneordet och gruppsex var lika vanligt som en psykotisk människa i Big Brother. Många menar att det gick lite för långt i Rom och visst var det ibland lite väl utsvävade övningar man hade. Alla som besökt utgrävningarna av Pompeji vet vad som finns på väggarna där nere. Till och med den allra mest frispråkigaste människa kan bli lite smått generad och man funderar när man står där hur sjutton romarna kunde ta över hela världen samtidigt som detta höll på. Grunden i det hela är i alla fall att det fortfarande inte var så himla viktigt vad man var för något, huvudsaken var att man hade skoj.
Allt detta skulle snabbt ändra ..
Jesus kommer…
Egentligen tror jag inte Jesus brydde sig så mycket om bögar. Jag tror faktiskt han sket fullständigt i dom. Enligt många hade han ju själv en god kontakt med män, och även om det inte var någon sexuell kontakt visste ju Jesus vad kärlek vad för något. Detta brydde sig inte kyrkan om ett skvatt. Katolska kyrkan som ju enligt sig själva har som uppgift att ”sprida det glada budskapet” började nästan med en gång att göra om Bibeln till den bäst säljande maktgalenskapen genom tiderna. Genom att följa Bibeln lite som man ville kunde man, när man ville, döma en för ett straff där och ett för ett annat. Samtidigt älskade man korståg och krig och alla som inte tyckte om katolska kyrkan avslutade ofta sitt liv med korsdrag i nacken. Katolska kyrkan spred skräck men framförallt spred dom regler. Regler om hur man fick vara och inte vara. 2 saker man t.ex. inte fick vara om man inte ville göra påven sur var jude och muslim, och man fick absolut inte på några villkor vara bög. Var man det var man dömd, och den lätta och fina syn på homosexualitet som fanns dog ut och 2000 år senare skulle BRIS ha mer att göra än någonsin. Att sedan katolska kyrkan mer än någon annan kyrka hade problem med både påvar som var bögar och präster som levde “syndigt” talade man tyst om, och gör så än idag.
Resten av Historien
Tiden mellan katolska kyrkans alla härjningar och fram tills vår tid har gått väldigt mycket upp och ner. Först gick det jätte ner, sedan låg det väldigt länge på raksträcka och sedan kom Hitler och hundratusentals människor fick sätta livet till. Inte nog med att de homosexuella delar samma öde som judarna, de borde också bli ihågkomna för att de antagligen hade det värst av alla under Hitlers dagar. Ingen tyckte om bögarna, inte ens de andra fångarna. Det finns bevis och berättelser om hur fångarna med den rosa triangeln blev mobbade av andra fångar. Medicinska experiment och annat tillhörde vardagen. Någon direkt upprättelse har inte de homosexuella fått heller. Andra har fått mer av den varan.
Annars kan man sammanfatta historien med ordet straff. Det var länge straffbart att vara bög och är än idag i många länder. Ja vissa länder som vi ändå handlar av för olja är viktigare än mänskliga rättigheter älskar att döda homosexuella. Det är fest när bögen hänger i galgen! Särskilt i Iran och sådana länder. Fast å andra sidan finns det en dubbelmoral utan dess like inom den muslimska världen när det kommer till gaysex, men det där tar vi en annan gång i en annan handledning
Jaha, och vad har detta med mig att göra
Absolut ingenting! Jag ville bara spela lite märkvärdig och visa hur duktig jag är på saker och ting. Att homosexuella varit förföljda och hatade genom historien har ju självklart ingenting med att du själv är livrädd för att komma ut. Inte har du blivit påverkad av historien som oftast slutar i elände för bögen. Nej då, allt annat har du gått igenom och fått lärdom av men inte just böghändelserna. Dom har du stått emot
Men lägg ner nu! Jag är ju inte bög. Fattar du trögt eller?
Ok, om vi ska vara seriösa då.
Lägg ner för fan och skärp dig. Hur fan kan du välja att spela som så som du gör. Ingen människa på denna jord tror på dig, och säger dom att dom gör det så gör dom det antagligen mer av feghet och av att dom inte vågar ifrågasätta. Det första du behöver lära dig, och det är något du egentligen skulle ha lärt dig för länge sedan, är att det inte är något fel på dig! Det är ingen sjukdom att vara bög, det är ingen avvart att vara bisexuell och det är inte konstig att vara “konstig”! Jag vet att detta är något du läst innan tusen gånger men uppenbarligen har du inte velat ta åt dig. Det du istället gjort är att du har placerat dig själv på någon piedestal, du vägrar se andra och du vägrar också se dig själv. Sedan får du gärna tycka att det är löjligt det jag säger men så är fallet. Den ende som egentligen faktiskt är löjlig just nu är du, och du har två val. Acceptera vem du är eller ta konsekvenserna. För tro mig när jag säger det, konsekvenser kommer du att drabbas av. Det där kommer ingen ifrån, men du har själv 2 val just nu.
1. Börja med att läsa detta och ta sedan itu med ditt liv. Det kommer bli jobbigt men efteråt kommer livet helt enkelt bli lovely!
2. Blunda och fortsätta blunda. Gör du det kan jag garantera dig att du någon gång i ditt liv kommer hamna i svårigheter. Du kommer bli deprimerad, och du kommer få ett helvete!
Låter jag som en dålig försäljare? Ja, kanske gör jag det, men tyvärr är det sanningen jag säger till dig. Att blunda för vem man är född till är livsfarligt även om det kan vara svårt att ibland sluta blunda. Så jag kan inte lova att nummer 1 kommer slå in totalt för dig, men däremot kan jag lova att nummer 2 verkligen kommer att göra det om du följer det valet. Du har ägnat ditt liv åt att försöka slippa se dig själv eller se in i framtiden. Det är dags att du börjar leva ditt liv på annat sätt
Så ska vi göra ett försök? Ska vi ta itu med detta från början? Ok, då kör vi…
Hur många finns det?
Det absolut lättaste sättet att finna sin identitet på är självklart genom att känna att man inte är ensam och du är inte ensam. Exakt hur många som är homo/bisexuella vet nog ingen, men det de flesta är överens om är att det är fler som är det än vad några siffror visar. Vissa undersökningar talar om 0-5% medan andra undersökningar talar om 15-20%. Sedan är det viktigt att tänka på vem som gör undersökningen. Skulle t.ex. tidningen Världen Idag göra en sådan undersökning skulle dom komma fram till siffran 0.5% och att alla dom antagligen satt i fängelse eller så var dom socialdemokrater.
Dom som är emot ”oss” vill gärna och ofta se till att siffran över hur många vi är blir så låg som möjligt. Då blir det lättare att få oss till en avart. Personligen tror jag att siffran över hur många som är homosexuella/bisexuell är omöjlig att svara på, för innan man verkligen kan svara på antalet måste man ju också bestämma sig för vad som egentligen är homo/bisexualitet.
Homo/bisexualitet = Parafili?
En del vill gärna förenkla allt med sexuella läggningar som homo/bi och få det till ett rent sexuellt begär. På samma sätt som t.ex. en person som ”lider” av Formikofili blir tänd av insekter så blir en homosexuell man tänd av andra män.
Att resonera så är att göra saken väldigt lätt för sig kortsiktigt, men jävligt mycket svårare långsiktigt. För skillnaden är den att många som lider av olika Parafilier (dock inte alla) kan leva ett ”normalt” liv med sina sexuella begär som krydda på moset. En homosexuell män däremot kan bli kär i sin partner och vill dela sitt liv och sin framtid med honom. Därför kan man inte jämföra homo/bisexualitet med en parafili, vilket man heller inte gör idag. Förr sågs däremot homosex som en form av perversitet men tack och lov har samhället gått lite framåt.
Sedan ska det tilläggas att det finns även män och kvinnor som enbart vill ha sex med samma kön utan att vilja ha allt det andra. En del av dom har den inställningen för att de just bara tänder sexuellt på samma kön men inte känslomässigt, andra, och detta är den sorgligaste av alla grupper, vill inte få känslor för att det helt enkelt är för jobbigt. När jag hör om sådana människor blir jag sorgen får då inser man hur mycket skit det finns kvar att göra i vår värld.
Men fortfarande finns ju frågan kvar. Hur många människor är homo/bisexuella? Tja, hade jag kunnat svara på den frågan hade jag inte arbetat med det jag gör utan jag hade kunnat se mig som en fin professor och allt sådant där vackert. Jag hade fått sitta med i SVT´s debatprogram och tycka en mass saker men nu är jag en vanlig dödlig människa som iofs skapat mig kunskap genom eget intresse, böcker och erfarenhet men det räcker inte i Sverige, men det räcker förbaskat bra för mig!
Min personliga totala övertygelse är att just bisexuella finns det enormt många av. Ja, jag är till och med övertygad om att det finns fler mer eller mindre bisexuella personer där ute än vad det finns både hetero och homosexuella, så du är som sagt inte ensam!
Nu tycker du att jag tappat all sans och balans?! Nej då, jag ska förklara mig, det lovar jag.
I del 2…
Kategori: Texter
Inlagt av Walentine on Tuesday, 12 of October , 2004 at 2:25 am
Aldrig tidigare hade jag sett havet så lugnt. Det var som om en hinna hade lagt sig över allt och det gjorde att vattnet tvingades att ligga helt still. Jag kände mig lite nervös där jag satt, brevid mig satt killen i mitt liv. Aldrig hade jag under mina 23 år känt så får någon som jag gjorde för denna kille. Han var så vacker, så otroligt vacker.
Jag hade haft svårt att få kontakt, mycket på grund av att jag blev så nervös när han var i närheten. Jag kände mig som 15 igen varenda gång jag fick ögonkontakt. Därför var det tur att han själv till slut tagit första steget, och efter det hade allt gått av bara farten. Vi hade blivit tillsammans och vi gjorde nästan allt ihop. Vi var bägge tokiga i havet och därför hade vi båda tyckt att det var en bra idé att åka ut mitt i natten.
Att vi bägge visste vad som skulle ske hade bara gjort oss ännu mer på humör
Nu satt vi här, på en ö mitt ute i Kattegatt bara han och jag. Det enda som hördes var havet och båtens förtöjning som sakta knakade till emellanåt. Vi hade suttit länge och tittat ut över havet. Tätt ihop och bara funnits till. Jag njöt för varje sekund samtidigt som jag kände att jag ville gå ett steg till.
Jag frågade om han ville bada.
“Klart jag vill”, svarade han och studsade upp.
Han slängde av sig shortsen och tittade på mig och log. Han hade på sig ett par ganska tighta boxershorts och innan jag han blinka hade han slängt av sig dom med.
“Inte fan badar jag med kläder på när jag kan slippa”, sade han och hoppade i vattnet med ett plask.
Jag ställde mig upp och tog av mig mina shorts snabbt. Jag kände att jag började bli hård och jag hade ingen lust att visa det direkt. Därför vände jag mig om och gled sedan ner mot vattnet bakåt och kastade mig i vattnet och hoppades på att han inte märkt något.
Vi hade hittat en ö som på ena sidan var extremt långtgrunt. Detta var inget någon av oss hade tyckt om så vi blev glada bägge två när vi hittade ett ställe där havet blev djupt nästan direkt. Därför behövde man bara gå omkring 1 meter från klippan för att sen ha vatten upp till magen. Det var jag extremt tacksam för just nu. Jag kände mig vrålkåt och alkoholen vi druckit innan gjorde mig inte direkt på sämre humör.
Jag ställde mig upp och såg mig om. Den där tillfälliga sinnesförvirringen som alltid drabbar en när man kommer upp ur vattnet gjorde att jag tappade bort honom tillfälligt. Ganska direkt kände jag en hand som nuddade mig bakifrån och som sen med hjälp av en hand till snurrade runt på mig.
Där stod han och log.
“Jasså du, du är vaken”, sade han och jag kände hur hans hand lade sig om min nu totalt stenhårda kuk.
Jag visste inte om jag skulle rodna eller hur jag skulle reagera så jag svarade på samma sätt och förde mig hand mot hans skrev. Även han var hård, och jag kände hur det pirrade till i mig när jag slöt handen runt den. Den var stor, och jag ville ha den nu.
Vi började kyssas och tiden stod still. Medan våra tungor kände på varandra smekte jag honom runt hela hans kropp. När mina händer nådde till hans bak tog jag tag i den och riktigt knådade den. Han var så vältränad, och så underbart vacker och han var min
Jag kysste honom utmed halsen och jag märkte hur hela han spände sig i vällust. Efter ett tag tog han försiktigt tag i min hals och jag fick samma behandling som han nyss fått. Det var så oerhört skönt och jag kände hur jag höll på att svimma..
Till slut klarade jag inte av det längre utan jag frågade om vi inte kunde gå upp. Jag ville älska med honom, och jag ville göra det nu. Jag tror aldrig att jag varit så kåt innan och jag var rädd för att jag snart skulle komma utan att ens ha börjat.
Vi nästan sprang upp från vattnet. Jag tog tag i filten vi burit med från båten och lade den över den yta sten som såg mest inbjudande ut. När jag skulle böja med ner för att rätta till filtens kanter kände jag en hand som började smeka mitt innanlår. Jag stannade upp och kände hur hans hand smekte mig och jag rös i hela kroppen. Nu klarade jag inte mer, jag slängde mig om och drog ner honom på filten. Jag lade honom på rygg och ställde mig sen på alla fyra över honom. Jag böjde mig ner och kysste honom och nu var det mer en hetsig kyss som han svarade på samma sätt. Ju mer våra tungor arbetade med varandra ju längre ner mot honom kom min underkropp. Till slut kände jag hans kuk emot min och jag började sakta gnida mig emot honom. Han stönade till av kåthet och jag bestämde mig för att ta kommandot helt.
“Ligg still”, sade jag medan jag började kyssa honom utmed halsen. När jag kommit fram till hans bröst lade jag mig på sidan bredvid honom och smekte bröstet med den ena handen. Den andra handen började löst smeka hans pung och kuk. Han var stenhård och jag kände hur kåtheten läckt ur honom.
“Fy fan jag dör”, flämtade han ur sig medan jag fortsatte kyssa honom ner mot hans kuk.
Till slut var jag framme och jag lade mig tillrätta och tog sedan tag i kuken. Den var verkligen perfekt. Inte för stor och heller inte för liten. Jag kom på mig själv med att le när jag sakta började runka den.
“Snälla, sug på den”, sade han med ljus röst.
Jag förde sakta kuken mot munnen. Den smakade salt och jag förstod att det inte enbart var saltvattnet som hade satt smaken.
Jag bearbetade kuken allt mer och använde all teknik jag lärt mig under åren.
Jag ändrade ställning så jag kom mellan hans ben och kunde på det sättet även göra det jag var bäst på. Att ta hela i munnen. Det hade jag lärt mig som ung och jag hade också tidigt insett att det var en teknik som gick hem. Det gjorde det också här. När jag tog kuken i munnen och sen slappande av i halsen och på det sätt fick in hela trodde jag han skulle explodera.
“Ååååå”, var det enda han fick ur sig och jag kände hur hans kropp allt mer spände sig. Sakta lät jag kuken åka ut och in i min mun och jag använde samtidigt tungan för att kunna ge honom all den njutning jag kunde åstadkomma.
“Jag kommer snart, om du inte slutar”, stönade han fram och jag slutade nästan direkt. Jag reste mig upp mot honom och sade “Inte än”, och log.
Jag vill smaka på dig sade han och nästan direkt hasade han sig ner under min kropp. Jag stod där på alla fyra och kände sen hur hans mun närmade sig min kuk. Knäna höll på att gå av när han började samma behandling på mig som jag gett honom strax innan. Jag stod på alla fyra i några minuter på detta sätt när jag kände att jag ville se honom. Jag kröp ner så att våra ansikten möttes och jag kysste honom igen. Våra andetag var djupa och kåta och jag såg att hans ögon var blanka. Han log mot mig och vi kysstes igen…
(fortsättning följer en annan dag……………kanske)
© Walentine Andersson 2004
Kategori: Texter