Det döende barnet

Jag har skrivit om den innan men jag gör det igen: Jämmer och Elände, den bästa skiva som släpptes i Sverige under 1900-talet. Maritza Horns fantastiska röst är helt perfekt för dessa enormt tragiska och sorgliga skillingtryck som alla handlar om död, sorg och barns lidande.

Den absolut bästa låten på skivan är ”Det döende barnet” och för er som känner att de behöver bli lite sorgsna i sinnet så kommer den här:

Moder, jag är trött, nu vill jag sova
blott jag vid ditt hjärta slumra får
gråt dock ej, det skall du först mig lova
ty på kinden bränner het din tår

Här är kallt och ute stormen tjuter
men i drömmen allt emot mig ler
och när jag mitt trötta öga sluter
jag det söta änglabarnet ser

Ser du ängeln, hör du hur det klingar
moder, en musik så underbar
se han har så vackra vita vingar
dem han säkert från vår herre har

Grönt och gult och rött, mitt öga bländas
det är blommor ängelen strör ut
får jag vingar ock förrn livet ändas
eller får jag, moder, sen jag dör

Säg varför du mina händer trycker
varför lägger du din kind mot min
den är våt, men jag den glödhet tycker
Moder, jag vill alltid vara din

Men du får ej mera tårar gjuta
gråter du, så gråter jag med dig
O, jag är så trött, vill ögat sluta
Moder, se nu kysser ängeln mig