Recension: Enya – Dark Sky Island

Enya-Dark-Sky-Island-2015-1500x1500Det tog henne sju år, men nu är hon tillbaka och det var väl värt väntan.

Enya, kvinnan som faktiskt fått en egen ekonomi, Enyanomics, tillägnad sig har aldrig direkt stressat fram något nytt album men så länge som vi fått vänta nu har vi aldrig behövt innan.
Enya är en mycket speciell artist. Hon ger inga konserter och dyker bara upp på intervjuer när ett nytt album sett dagens ljus. Hon ställer inte upp på knappt något som artister ”ska göra” och ändå har hon sålt över 75 000 000 skivor. Det är också därför ordet Enyanomics myntats om denna artist som många genom åren kramats, gråtit och krupit upp i soffan till.
Hon slog igenom 1988 med låten Orinoco flow och albumet Watermark. Den låten och den skivan skapade sedan det som skulle bli Enyas signum i alla år. Musik med ett drömsk sound som många, väldigt många, kom att älska. Genom åren fick hon också ny publik som tog hennes musik till sitt hjärta och kanske mer än någonsin visade septemberattackerna det 2001 när låten ”Only Time” spelades i många av de klipp som både TV-bolag och privatpersoner satte samman. Det året blev hon också världens mest sålda kvinnliga artist.

Enya är inte ensam att om skapa sin musik. Till sin hjälp har hon Roma och Nicky Ryan som lika mycket förtjänar credit för framgångarna. Nicky är musikproducenten som var producent åt gruppen Clannad som Enya också var medlem i, men som lämnade den och fick Enya, eller Eithne Ní Bhraonáin som hon egentligen heter, med sig och tillsammans med Nickys fru Roma skapade dom något väldigt speciellt: En blandning av språk, musikstilar och framförallt det som är Enyas kännetecken, multitracking alltså flera röster pålagda och ibland upp till över hundra på en låt.
Enya själv skriver musiken medan Roma skriver alla texter förutom de på irländska. Roma har till och med skapat ett eget språk, Loxian, som för första gången kunde höras på albumet Amarantine.
Sedan 1988 har det förutom då miljoner sålda skivor blivit flera grammys och även en oscarsnominering och trots att det nu gått snart 30 år sedan Watermark finns det fortfarande en form av mystik kring Enya och musiken kring henne och nu är det alltså dags för det nionde albumet som fått namnet Dark Sky Island.

Redan när första spåret sätter igång känner man igen sig för det gör man med Enya. Vissa, som oftast inte hört igenom hennes musik, brukar elakt säga att allt med Enya låter likadant, men det stämmer inte. Går man igenom hennes musik hittar man stora skillnader och hon har hela tiden testat nya former men känner igen sig gör man och det känns tryggt.
Första låten ”Humming” är på många sätt allt som gör att jag och andra avgudar Enyas musik och när den sedan avlöses av den helt fantastiska balladen ”So I Could Find My Way”  så är man fast. Enya är verkligen tillbaka!
Hela albumet, som kommer i två versioner varav jag lyssnat på Deluxe versionen (och känner att snikenheten från skivbolaget är vedervärdig när det gäller sånt här) strålar verkligen Enya. Det är magiskt, följsamt, melodiskt och fantastiskt vackert. ”Echoes in Rain” är den låten på skivan som mest påminner om tidigare album och då främst Watermark.

Dark Sky Blue är också ett album som mer går in på djupet när det gäller Enyas fantastiska sångröst. Flera av låtarna har inte lika mycket flerstämmor som tidigare och låtarna ”I could never say goodboy” och ”Solace” är båda något av det vackraste som Enya gjort. ”I could never say goodbye” är en låt som alla som varit i sorg kommer ta till sina hjärtan och det är enormt starkt. Den är väldigt enkel i sitt upplägg för att vara Enya och det passar den perfekt till. Många tårar kommer fällas med den låten spelandes i lurarna.
Den enda låten jag är tveksam till och som inte vill sätta sig alls är ”Sancta Maria” som jag i ärlighetens namn inte tycker passar in. Det skär sig väldigt mycket med övrig musik på albumet men det förlåter man snabbt när övriga spår är så bra som de är.

Överlag vill jag kalla detta album för Enyas bästa sedan Sheperd Moons. Det är en en skiva som lika mycket trollbinder och får dig att slappna av men som också griper tag i dig. Varje låt, med undantag för just en då, är som en egen berättelse och där du inte förstår texten griper musiken tag i dig. I en värld som mer än någonsin är orolig och där rädslan finns runt varje hörn passar också hennes musik in för att man för en stund kan få drömma sig bort till något annat.

Ja Enya är tillbaka och det var värt väntan för Dark Sky Island är rent fantastiskt!

Walentines Värld testar streamingtjänster

coverNär nyheten kom att Netflix och HBO skulle komma till Sverige så var det, enligt viss media, det största som hänt i vårt land sedan freden i Roskilde 1658. Nu skulle vi aldrig mer behöva undra över vad vi skulle göra en fredagskväll för filmer och serier på längden och tvären skulle ösas över oss för en billig penning. Det tog inte så värst lång tid innan en del kritik framfördes, och framförallt handlade den kritiken om utbudet. För det var inte så där värst mycket bra film som vi kunde välja på när allt kom till kritan, och samtidigt lyckades HBO genomföra den absolut sämsta starten av en tjänst som kanske någonsin gjorts i vårt land. Vår amerikanske vän hade tagit med en övertro på sig själv utan dess like till vårt avlånga land, men fick ganska snabbt ändra sig för inte ens HBO kan komma undan med precis vad som helst.
Nu har tjänsterna funnits ett tag och låt oss titta på de största fyra av dom. Det som alla de här fyra tjänsterna har gemensamt är att man betalar en fast summa och kan sedan se hur mycket material som helst.
De tjänster där man kan hyra en enskild film har jag utelämnat, och mest för att det fortfarande är idiotiskt att hyra en film på nätet och betala lika mycket som du gör i de få ”videobutiker” som finns kvar.
Till skillnad från lite mer nördiga sidor kommer jag inte ägna mig åt att räkna varenda film, kontrollera pixlar och teknik utan jag är intresserad av 3 saker:
1. Finns det något att se?
2. Hur kan man se på det?
3. F
ungerar det?

filmnet-headerFilmnet är ju ett namn som vi som fanns på 80-talet kommer ihåg med glädje. Då på den tiden var det vår första renodlade filmkanal, och som också visade porr på nätterna vilket var vansinnigt spännande. För på den tiden var porr något som annars växte i herrtidningar man hittade ute i skogen.
Numer är Filmnet en streamingtjänst som ägs av samma gäng som ligger bakom 99.99% av all media i Sverige: Bonniers
Detta medför i sin tur att om man vill ha svenska filmer att välja på så är Filmnet tjänsten för dig. I urvalet finns allt från Ingmar Bergmans filmer till Kommissarie Späck och lite annat, och kom ihåg att det är med betoning på lite. För direkt massor av svenska klassiker kan du inte finna här, men just ordet lite är något som ganska ofta infinner sig när man pratar filmtjänster och Sverige.
Bland Filmnets övriga utbud hittar man faktiskt en hel del som går att se på, och när det gäller nyare filmer så finns det ett litet men helt ok utbud. Skulle man jämföra med jätten Netflix tycker jag att Filmnet slår dom på fingrarna ganska rejält i kvalité när det kommer till filmer som man faktiskt hört talat om.
För er som har barn och som kanske tycker att era barn hellre ska se på Astrid Lindgren än värdelösa japanska tecknade skitfilmer som producerats för en amerikansk kabelkanal så är också Filmnet ett bra alternativ. För ingenting slår ju Emil i Lönneberga, Rasmus på luffen eller Ronja. Ja, och när era barn blivit lite större finns alltid ”Bert – Den siste oskulden” att se på en mysig familjekväll.

När det gäller serier så hittar man på Filmnet, ett tag till i alla fall, en del av HBO’s utbud som t.ex Game of Thrones, och det kan vara ett alternativ till er som inte vill förstöra ert liv med att skaffa abonnemang på HBO Nordic, men det kommer jag till., och då Filmnet ägs av Bonniers som i sin tur äger TV4 och så vidare så finner man också en del komediserier från fyran här. Solsidan och Gustavsson 3 tr är några av dom, och de delar serverutrymme med en hel del engelska deckare och annat.

Filmnet kostar tjänsten 99 kronor per månad vilket gör den till den dyraste av tjänsterna i det här testet. För pengarna får man en tjänst som håller en helt ok bild och ljudkvalité men än så länge finns bara Filmnet på dator och IOS/Android. Vill man kunna se på film i vardagsrummet så får man koppla in datorn eller mixtra på annat sätt. Att tjänsten inte finns som app än på PS3 eller Xbox är dåligt men det kanske kommer, och det borde komma för jag förstår inte varför man inte från början ser till att finnas på så många plattformar som möjligt. Det ska vara lätt att använda de här tjänsterna, och man ska inte behöva bygga om halva hemmet för att kunna se på film.
Filmnet är ju lite som lillebror i sammanhanget och det finns en känsla av ”Jobba på nu” när det gäller hemsidan. Den är inte svårmanövrerad men känns barnslig eller något sånt. Så där finns det lite att jobba med helt klart.
Ändå vill jag ge Filmnet en liten liten applåd för att de faktiskt ett helt ok utbud. Sänker de nu priset lite till samma nivå som de andra, och fixar de så att man enkelt kan se på film i vardagsrummet så kommer de blir ett fullgott alternativ till jätten Netflix. En kul bonus med Filmnet är att man också genom tjänsten kan se på C More kanalerna.

Betyg:

Utbud 6 av 10
Bild och Ljud 8 av 10
Användarvänlighet 5 av 10

Sammanfattning: Filmnet är ok tjänst, men är heller inte direkt jättebra. Med lite snyggare hemsida, och om man ser till att få ut tjänsten till fler plattformar så kan de verkligen bli något i framtiden. Fyller man sedan på utbudet med filmer i samma klass blir de kanon!

20140615170328!Netflix

Netflix är jätten i sammanhanget och finns snart överallt. Med den styrkan så kan man ju tycka att här skulle det finnas travar med filmer som alla vill se, men ack vad man bedrar sig. För svenska versionen av Netflix är verkligen urusel när det kommer till utbud. Skitfilmer staplas på varandra och emellanåt lägger man till en eller två filmer som fler än 10 personer såg på bio om filmen ens gått på bio. Nu överdriver jag men ändå tyvärr inte så där värst mycket för Netflix stora problem är just utbudet. Idag går det knappt köpa en TV utan att man får med Netflix gratis i några månader och de finns snart i varenda sak som drivs med elektricitet. De har snabbt blivit en del av Sverige kan man enkelt säga men det är obegripligt hur de då kan ha missat den där lilla detaljen med att faktiskt erbjuda ett bra utbud. Ja, det finns filmer som är värda att se men absolut inte tillräckligt och majoriteten av tjänstens barnfilmer är skrattretande dåliga. En del helt ok Disney/Dreamworks filmer finns iofs men de drunknar i utbudet av tecknad skitfilm som mer påminner om en gammal TV-kanal från när Kabel TV’n var ung.

Nu har Netflix en sak som gör att man kan förlåta det skrala utbudet av bra film och det är företagets egna serier som t.ex den mästerliga House of Cards med mera. Dessa serier läggs upp i hela säsonger på en gång och kan bara, i alla fall den första tiden, ses på Netflix. Detta är självklart bra, och när de håller så hög kvalité som House of cards gör kan det räcka för att man ska ta en eller två månaders prenumeration av tjänsten, men sen då?
Nej, för att vara en sådan stor aktör på marknaden är utbudet rent bedrövligt och för oss i Sverige känns det emellanåt som att man desperat slängt in de få titlar man fått rättigheter att förfoga över, och det gäller både film och serier. Kan någon annars förklara varför man t.ex bara kan få se de första 3 säsongerna av den, idag, gamla serien Vänner?
Svenskt utbud finns men räcker inte speciellt långt det heller. Gör man en sökning på ”svenskt” så kommer det upp 49 filmer inkl serier vilket är värdelöst.
Jag läste någon intervju med någon höjdare på Netflix för något år sedan som lovade att snart skulle det hända saker, men än har jag inte fått se så mycket av det. Det blir ju lätt att man jämför med amerikanska versionen av samma tjänst och gör man det så gråter man. Att Netflix nu också höjt priset för nya kunder till 89 kronor gör att man undrar ännu mer när ”det ska börja hända saker”

Det som talar för Netflix är just det att tjänsten finns precis överallt. Datorn, TV’n, mobilen/plattan, PS3 & 4 och Xbox är bara några av de plattformar som du finner tjänsten på, för att inte tala om alla olika former av Smart TV och Tivo. Dessutom går det idag enkelt och lätt att använda Netflix till sin Chromecast vilket uppskattas av alla som skaffat en sådan mackapär.
Allt detta gör att det är enkelt och lätt att kunna slänga på en film, och det är ju så det ska vara och detta har Netflix förstått. Att bild och ljud oftast är av mkt bra kvalité och att deras hemsida är enkel och lätt att navigera runt på ger tjänsten bra betyg i användarvänlighet. Kan de nu bara ge oss i Sverige lite mer urval så kan Netflix bli riktigt bra för idag lever de extremt mycket på inarbetat namn och att de varit i gullegull med media.

Betyg:

Utbud 4 av 10
Bild och Ljud 7 av 10
Användarvänlighet 8 av 10

Sammanfattning: Oerhört överhypade och det är fortfarande lite ”inne” att gilla Netflix. Det enda som saknas är något att se på för urvalet är inte bara dåligt utan det är skitkasst!

1648300

Viaplay hade redan startat när Netflix kom och det första de gjorde var att sänka priset till 79 kronor per månad. Det var kanske ett smart drag men vad får man då för pengarna?
För det första ska tilläggas att Viaplay skiljer sig lite från de andra tjänsterna då de också erbjuder en sportdel som kostar extra. Så för er som vill ha vansinnigt spännande fotbollsmatcher i direktsändning och ännu mer spännande golftävlingar så är Viaplay tjänsten du letat efter. Den delen har jag inte brytt mig om att testa utan här riktar jag in mig på den delen som heter ”Film & TV”, och som fungerar på samma sätt som Filmnet och Netflix.
Redan när du besöker Viaplays ganska röriga sida märker du direkt att även de slår Netflix när det gäller utbud, och då framförallt av ”storfilmer”. Allt oftare lägger nu Viaplay upp filmer som faktiskt får betraktas som ganska nya, och filmer som folk faktiskt vill se. Att tjänsten också erbjuder en hel del serier som läggs upp strax efter de gått i USA är också skoj, och i skrivande stund visar man t.ex nya säsongen av 24 ett dygn efter att avsnitten gått i USA. Bland övrigt urval så finner man en del ”klassiker” och självklart också väldigt mycket skit som filmbolagen antagligen betalat Viaplay för om de bara lägger upp det.
Något som är totalt katastrof med Viaplay är tjänstens barnfilmer för här är det tunt vill jag lova. Det som finns är mest ren smörja och jag saknar verkligen ett utbud av riktigt bra familjefilm. Även svensk film lyser med sin frånvaro nästan helt med några få undantag men istället erbjuder Viaplay porrfilm, ja fast de kallar de Erotik och hör och häpna! Det finns till och med ”erotik” för gays! Fast någon egen kategori har vi inte fått utan sök på ”hård”…

Viaplay finns liksom Netflix på de flesta plattformar idag, och även här kan man använda sig av Chromecast vilket är ett extremt lätt och praktiskt sätt att se på film på TV’n med.
Bild och ljud håller helt ok klass även om till och med jag ibland tycker att deras så kallade HD filmer är väldigt ”bleka” men jag vågar påstå att folkhemssvensken inte direkt bryr sig så mycket om det bara det funkar, och det gör Viaplay.

Betyg:

Utbud 6 av 10
Bild och Ljud 6 av 10
Användarvänlighet 6 av 10

Sammanfattning: Helt ok utbud som självklart kan bli mycket bättre. Lite mer serier hade varit tacksamt och sedan kan de skippa skiten som TV3 producerat för den smörjan vill ju inte ens folk se när den sänds. Överlag är Viaplay en bra tjänst som kommer få dig att ha något att göra, men tänk bara på att porren inte går att se på alla plattformar så vänta med att ta med toarullen in till vardagsrummet innan du vet…

hbo-nordicAlla som gillar TV gillar HBO. Så är det och så har det varit under ganska många år nu. För visst älskar man en kanal som gett en serier som Sopranos, In Treatment, Veep och Games of Thrones med mera. Tyvärr betyder det inte automatiskt att man älskar HBO Nordic för om man gillar detta hopkok så har man svåra psykiska problem. Det är tyvärr den bistra sanningen.

Det var stort när HBO bestämde sig för att lilla Sverige skulle få ta del av den tjänst som i USA heter HBO Go. Den nordiska versionen skulle få alla serier i sin helhet utlagda och nya avsnitt skulle komma senast 1 dygn senare textade och alldeles jättefina. Till en viss del blev det så. Serierna kom, och kanalen översatte sina avsnitt för glatta livet och slängde ut dom, och här kan man verkligen använda sig av ordet slänga för allt med HBO är gjort över en kafferast. Trots att det gått över ett år nu känns och är HBO fortfarande något som inte fungerar fullt ut, och tjänsten är fullständigt bedrövlig, men vi börjar med det som faktiskt är bra.

Vill man ha att göra ett tag så har man det om man vill gå igenom HBO´s alla serier och många av dessa är fantastiskt bra. Även om jag själv anser att just den i stunden så populära Games of thrones är fullständigt värdelös så finns det så enormt många andra serier att välja på. HBO är fantastiska när det kommer till kvalité och innehåll. Det amerikansk film idag inte längre vill eller kan producera kommer istället från kanaler som HBO. Serie efter serie är fullständigt lysande och istället för att gå igenom alla kan jag bara säga att det är mästerligt mycket av det. Det finns också en del film att välja på, och en del faktiskt riktigt bra, men det är serier som är HBO Nordics absoluta styrka.
Därför är det också så tråkigt att konstatera att HBO idag fortfarande vägrar förbättra sig när det gäller hur tjänsten fungerar, och många av de fel de bar med sig från början finns fortfarande kvar.

För det första när det gäller att se på HBO Nordic på datorn så envisas företaget med att använda sig av Widevine vilket gör allt extra krångligt. Läser man runt lite ser man också att en hel del personer har haft stora problem med installationen av detta. Varför man valt detta system vet bara högre makter om men tanken på att det ska vara lätt och enkelt verkar inte ha nått HBO.
Vill man då sen, av någon anledning, se film eller serier på sin mobil/surfplatta så är heller inte detta alldeles enkelt för alla.
HBO Nordic fungerar inte om din platta eller telefon är rootad men faktum är att den inte ens behöver vara det för att allt ska krångla. När jag t.ex testar HBO på min Sony Tablet Z2 får jag följande fina meddelande:

10533216_1453116298278149_1243872684_o (1)
Jag är inte den ende som fått detta meddelande och allt är så värdelöst så man orkar inte ens kontakta kundtjänst utan man säger upp tjänsten istället.
Ser man sedan till övrigt i plattformar så finns HBO till bland annat Samsung Smart TV. Jag själv har HBO appen genom min Blu-ray och där får den betyg 3 av 10 mest för den idiotiska bugg som gör att om du sett ett avsnitt av en serie, stannar den och sedan vill se en annan så får du starta om hela maskinen för allt låser sig. Heja HBO! Något annat enkelt sätt att sända signalerna till TV’n finner vi inte, och frågan är om det kommer för HBO verkar heller inte direkt intresserad av att utveckla sin tjänst eller för den delen lyssna på folks kritik.

Det är skamligt hur man kunnat misslyckas med så mycket på så kort tid som HBO gjort. När man läser att Game of Thrones var en av de mest nedladdade serierna bland piraterna så tycker man att det borde ligga i företagets intresse att så många som möjligt ser deras produktioner lagligt, men istället agerar HBO tvärtom. För HBO Nordic är en bedrövlig tjänst och ingen med sunda hjärnceller ska skaffa den här smörjan. Lägg sedan till en hemsida med bilder i storlekar som till och med en blind kan se och som samtidigt är fantastiskt dåligt utformad så kan det inte bli annat än totalfiasko för en tjänst som kunde ha blivit hur bra som helst.

Betyg:

Utbud 8 av 10
Bild och Ljud 7 av 10
Användarvänlighet 2 av 1

Sammanfattning: En fruktansvärd tjänst som inte förtjänar en enda kund tills dess att de gjort om allt från början.

SAMMANFATTNING

Jag vet inte om man ska utse en vinnare för på grund av avsaknad av bra filmer så är ingen tjänst direkt bra, men bara för sakens skull så låter jag i så fall Filmnet och Viaplay dela på förstaplatsen följt av Netflix. HBO Nordic däremot kommer på plats 9 av 4 för det finns inga ord i världen som kan förklara hur värdelösa de är. De borde skämmas på grund av att de slänger sån smörja över vårt land, och låt oss bara hoppas att de någon gång fixar till sig.

Att Filmnet och Viaplay vinner beror mest på att de är mycket bättre på att släppa nyare filmer än vad Netflix är. Filmnets svenska barnutbud ger också en stjärna i kanten.
Om något sedan ska sägas som faktiskt är bra med Netflix så är det tjänstens användarvänlighet och deras egna produktioner, men det räcker inte. Filmurvalet är fortfarande alldeles för dåligt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Intressant.se

Historien om Daniel Del Ett

 

Detta är ingen film, fast det är egentligen en film i alla fall.
Det är en lång berättelse om Daniel, min berättelse om Daniel.
Det är en berättelse om en person som sökte hjälp, men som inte fick någon hjälp men som däremot fick för mycket mediciner och som på grund av dom gick under. Det är också en berättelse om hur liten man är inför den svenska byråkratin, och det är en berättelse om att försöka ge någon upprättelse.

Texterna i ”filmen” kommer från mig och Daniel.
Under maj-september skrev jag och Daniel på hans berättelse om sitt liv. Dom har jag använt mig av här. Samtidigt ville Daniel anmäla vården när han skrevs ut. Den anmälan hann vi aldrig få iväg men det som finns nedskrivet finns bevarat. Därför är det en ”film” från oss båda

Till dig som kanske hoppas på att få veta snaskiga och spännande detaljer om hur Daniel avled och så vidare så får ni leta någon annanstans. Det finns ingen sådan tanke med denna film. Det här är mitt försök att berätta Daniels historia utifrån vad jag såg, hörde och upplevde och det kan inte nog poängteras att detta är vad jag, såg och hörde. Det är också en film som vill slå hål på en del myter kring Daniels död vilket han förtjänar.

Jag försöker inte ge en total bild av Daniels liv men jag försöker däremot berätta hur det känns att tvingas se på när en människa glider ner mot avgrunden och hur det känns när de som gjorde fel vägrar erkänna sina misstag.
Daniel förtjänar att folk får veta. Han förtjänar att få vara delaktig till att samhället förändras så att det som drabbade honom inte ska drabba någon annan. För det drabbar andra varje dag, hela tiden.
Detta är också min historia om en person som förändrade mig i grunden, och som för alltid fått mig att se på samhället, på livet och på kärlek med helt andra ögon. En person som fick mig att lära känna mig själv bättre än någon annan någonsin gjort.
Det här är historien om en person jag älskade.
Det här är Historien om Daniel…

Del två läggs upp i morgon lördag

Dagens Applefrossa

Göteborgs Posten älskar Apple, det vet alla som läst mer än 2 ex av tidningen. Nu startar man eGP som är en digital version av blaskan till iPhone och iPad. Synd bara att GP glömmer av att det finns något som heter Android också. Eller varför inte Windows Phone etc etc etc

Själv har jag tröttnat på GP’s samarbete med Apple så jag tackar för mig och förlänger helt sonika inte min prenumeration.

Filmstaden Bergakungen, helvetet på jorden


Det var prat i flera år innan SF, företaget som med svenska politikers goda minne numer har monopol på kommersiell bioverksamhet i Sverige, fick byggt sitt Bergakungen.
Planerna som blev en följetong i media under en lång tid slutade med en så kallad flerbiograf på Skånegatan. Genast blev det succé och det är kanske inte så konstigt om man ser till Göteborgs utbud av biografer. SF stängde till exempel den fantastiska Palladium 2008, vilket var väntat iofs med tanke på att de sade att de inte skulle göra det när Bergakungen öppnande.

Biosalongerna i sig är det inte mycket att orda om. De är som moderna biografers salonger oftast är. Man sitter ok, duken är OK och det finns också möjlighet att sitta lite extra bra, för en extra kostnad givetvis. Man har dessutom en VIP salong där man sitter ännu bättre, och får betala ännu mer etc. Dessutom finns det en restaurang i samma hus som kan konsten att servera mat väldigt långsamt.

Men hur är Bergakungen för övrigt då? Förjävlig, om du frågar mig. Jag anser och kommer alltid anse att Filmstaden Bergakungen är det närmaste ett helvete man kan komma i Göteborg.

Som alla vet vill ju SF att vi nu ska köpa våra biljetter på nätet, mycket för att dom då kan tjäna lite extra på oss. Man kan ju tycka att man då borde få slippa stå i köer, men inte på Bergakungen. För på denna biograf ska alla lida oavsett vad så det finns i alla fall en viss rättvisa i eländet.

En del, för att inte säga ganska många, vill gärna köpa något gott till filmen. Jag tänker t.ex då på popcorn och så vidare, och det enda råd jag kan ge är att inte handla på Bergakungen. Poppa hemma och ta med dig! Bygg in en Sodastream innanför jackan eller sno någon annans dricka. Följer du dessa råd så slipper du i alla fall sätta dig i biograffåtöljen på ett skitdåligt humör.


Det är nämligen så att mannen som planerade Bergakungen var skitfull dagen då de planerade lobbyn, så ordet kaos kommer väldigt lätt nära en när man besöker biografen en kväll. För kassorna är det milslång kö till, och kön går låååååååångsamt. Det är nämligen samma kassor till biljetter och till godiset, och det går fortare att köpa ett hus än att köpa en biobiljett. Det har jag fått lära mig när jag besökt Bergakungen.
Senast stod min sambo i kö i 25 min för att köpa en påse godis! Köerna kryper framåt och det faktum att SF inte har kassor för enbart godisköp är helt idiotiskt!
Men vänta nu skriker den SF anställde som läser detta och som blir lite ledsen i ögat för att jag är så elak. Innanför biljettkontrollen finns det ju också kassor, och där kan man enbart köpa godis och dricka ju!
Ja, säger jag då och ler lite trött mot den SF anställde. Problemet är bara det att hälften av dom som inte vill stå i idiotköerna utanför biljettkontrollen har fått samma idé så därför är köerna ännu längre där inne, och så vidare snabbt går det inte där heller. Det vilar en förbannelse över kassorna på SF helt enkelt.

Under tiden man nu stått i köhelvetet så känner man att det tränger på, och då kommer nästa chock….

TOALETTERNA!

Någonstans på SF’s huvudkontor sitter det någon som hatar toaletter. För på alla biografer jag varit på tillhörande detta företag så är toaletterna under all kritik. Det första problemet är att det finns åt helvete för få av dom, särskilt för den kvinnliga delen av befolkningen. Ibland är köerna löjligt långa och det är mer än en gång jag hört kvinnor konstatera att de får hålla sig för de kommer inte hinna innan filmen startar.
När det gäller herrarnas toaletter så kanske ni kvinnor tycker att ”ni ska väl inte klaga”, men då kommer vi in på det konstaterande att väldigt många killar som använder Bergakungens toaletter också uppenbart tycker att det är kul att göra helikoptern med dasen samtidigt som de pissar. Mer än en gång har jag känt skräcken dyka upp, den skräck man känner när bakterier från urinen som ligger på golvet från andra människor sakta griper tag i sulan om ens sko och sedan börjar krypa upp för benet.
Det hänger en fin skylt inne på toaletten som förklarar när toan senaste städades, men den tror jag inte ett ögonblick på. Toaletterna på Bergakungen är en sanitär olägenhet!

Men men, nu är allt sådant avklarat. Man har kommit in i salongen, bett 19 åriga Petter att flytta benen innan han får dom nerkörda i halsen vilket Petter inte vill för han måste ju sitta bredbent och coolt för han är ju där med 17 åriga Sara som just då snackar med Lisa i mobiltelefon…

Nu sitter man ju där och allt är frid och fröjd och filmen ska börja….
DÅ!
Då dyker det upp en film på en kul SMS-tävling som man kan vara med i. 50% av dom som redan stängt av sina mobiler sätter nu på dom igen och börjar SMS’a frenetiskt bara för att sedan inse att de inte har täckning. När alla testat en stund påminner filmen om att ”Du glömmer väl inte att stänga av din mobiltelefon och har du ingen täckning kan du vara med i tävlingen när du kommit ut från biografen”. 25% av dom 50% sen innan försöker nu anteckna ner telefonnumret till tävlingen, och precis när de kommit fram till ”anteckningar” i mobiltelefonen försvinner tävlingen och personerna glömmer att stänga av mobiltelefonen.
Sen börjar reklamen och SF passar på att visa 124 trailers för filmer som kommer inom de närmaste månaderna.

Nu i alla fall, nu kan vi luta oss tillbaka och njuta av den film vi betalat överpris för att se!
Nej nej nej, för nu tänds ljuset i salongen och in kommer en SF anställd…

Liksom en flygvärdinna börjar nu den anställde hälsa alla välkomna, förklara vad vi ska göra om det börjar brinna, hur man besöker toaletten (han glömmer här meddela att personer som ska besöka toaletten under filmen bör ha med sig ytterkläderna för filmen kommer vara slut innan de är klara) och allt detta döljs i någon form av ”Jag är egentligen inte bra på att prata inför publik så jag försöker låta cool så märker ingen det”
Problemet är bara att det blir ungefär lika bra som om Eric Saade skulle sjunga Nessum Dorma, och när personalen väl släcker ner känner man att man bara vill skrika ut sin ångest och förtvivlan över att SF än en gång förstört ett biobesök.

Nej, jag tycker inte om Bergakungen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Recension: Adele at the Royal Albert Hall, Blueray

Jag var ganska sen i upptäckten av Adele. Visserligen hade jag hört hennes en hel del men aldrig riktigt tagit henne till mig tills jag hörde ”Set fire to the rain” Efter det blev jag frälst.

2011 har verkligen varit Adeles år med ett album, 21, som sålt mer än något annat album och priser och nomineringar i ungefär allt man kan tänka sig. Lägger man sedan till en turné som började väldigt bra så får Adele nog känna sig nöjd, även om turnen fick avbrytas på grund av röstproblem som senare ledde till operation.
I september i år uppträdde Adele på ett fullsatt Royal Albert Hall. Denna konsert spelades in och det är en helt underbart glad, sprallig och otroligt charmig Adele man får se och lyssna på.

Normalt sett tycker jag inte att den lugna och personliga musikstil som Adele har inte lämpar sig så bra i så stora lokaler som Albert Hall, men här glömmer man snabbt av att Albert Hall är stort, för det känns som att hon står framför dig i ditt eget vardagsrum.

Här är det inga stela ”I love you” och ”I am so happy to be here”, utan emellan låtarna så pratar Adele om ditten och datten, om allvar och skoj och om livet och kärleken, och hon gör det så otroligt personligt, charmigt och roligt så man önskar att hon aldrig slutar.
Självklart är det också mycket musik och hon sjunger båda sina egna låtar och covers på andras och hon bevisar dessutom vilken fantastisk sångerska hon är, för det verkar inte finnas en musikstil hon inte behärskar.

Publiken på Albert Hall älskar henne också och sjunger med mest hela tiden. En gång tar dom över och det är en mycket rörd Adele som med tårar i ögonen efteråt tackar alla att dom fört henne dit hon är idag. För man känner att hon älskar vad hon gör, och hon bjuder så enormt på sig själv.

Produktionen i sig är det inte mycket att orda om. Bild och ljud är helt ok, och det enda man kan störa sig på är väl att man emellanåt undrar om han som klippt ihop showen efteråt var full för ibland blir det bara konstigt.

Med tanke på att Adele mest står still eller sitter ner känns det emellanåt som det klipps lite för mycket. Detta är ingen Madonnashow, det exploderar inte och 15 dansare skuttar inte omkring på scen, så den hysteriska redigering som emellanåt använts är onödig.

Trots det så ska du självklart införskaffa denna bluray/DVD om du är det allra minsta förtjust i Adele, och har du inte gett henne en chans innan så gör det nu för jag lovar dig att du kommer älska henne. För det är väldigt lätt att älska Adele, och efter denna show är man stormförälskad. Det en helt fantastisk konsert som man vill se och höra på om och om igen.

Betyg: Stark 4 av 5

Setlist

1. ”Hometown Glory”
2. “I’ll Be Waiting”
3. “Don’t You Remember”
4. “Turning Tables”
5. “Set Fire to the Rain”
6. “If It Hadn’t Been for Love”
7. “My Same”
8. “Take It All”
9. “Rumour Has It”
10. “Right As Rain”
11. “One & Only”
12. “Lovesong”
13. “Chasing Pavements”
14. “I Can’t Make You Love Me”
15. “Make You Feel My Love”
16. “Someone Like You”
17. “Rolling in the Deep”

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

En massa fantomer

Anthony Warlow, Ramin Karimloo, Michael Crawford, Colm Wilkinson, John Owen-Jones och Peter Jöback

På bilden ser ni först 5 herrar som alla spelat The Phantom i The Phantom of the opera. Tredje mannen från vänster är Michael Crawford som var den förste att trä på sig masken och sjunga om The angel of music. Det skedde 1986

Mannen längst till höger känner ni säkert igen. Det är Peter Jöback som ju ska spela just fantomen i vår i London. Stort som sjutton då han ändå kommer spela huvudrollen i världens största musikal. Hur det kommer gå vet ingen. Själv blev jag lite förvånad då Peter, oavsett hur bra han än sjunger, inte direkt är någon Fantom i mina ögon. Fantomen har jag alltid upplevt som lite mer demonisk, men Jöback är å andra sidan en jävligt duktig sångare så han kommer kanske förvåna oss alla.

I vilket fall som helst så är det ett stycke musikalhistoria ni ser på bilden, men det är synd att inte vår svenska Mikael Samuelsson också är med. Han är, enligt fler än mig själv, den absolut bästa Fantom som världen skådat!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Grattis Fantomen!

Idag för exakt 25 år sedan hade musikalen The Phantom of the Opera premiär på Her majesty’s theater i London. Musikalen blev omedelbart en stor succé och har sedan dess spelats över 10 000 gånger.

Dessutom har över 130 000 000 människor sett musikalen världen över och The Phantom är idag världens genom tidernas mest lönsamma underhållning.

Så ett varmt Grattis säger vi alla till Fantomen, Christine, den mesiga Rauol och resten av alla på Parisoperan.

Må ni spelas i 25 år till, dock med lite lägre biljettpriser 🙂