Det är kris i KD. Partiet vägrar växar och siffrorna pekar åt andra hållet i stället. Jag själv kan inte direkt säga att jag sörjer detta, snarare tvärtom. Jag ser fram emot den dagen då Kristdemokraterna åker ur riksdagen. Det måste ändå finnas en gräns för hur mycket hatpartier en riksdag kan ha.
Idag i dessa ”Sverigedemokraterna tider” så tror jag det kan vara på sin plats att påminna om att samma förtryck som SD idag vill bedriva gentemot invandrare har KD sedan länge gjort till sin sak när det gäller HBTQ rättigheter. På samma sätt som SD verkar se människor av utländsk härkomst som mindre värda har KD gjort vad de kunnat för att göra livet så jobbigt som möjligt för de människor med annan sexuell läggning än Alf Svensson.
På ett sätt kan jag respektera SD mer än KD, för SD försöker i alla fall inte gömma undan att de helt enkelt inte tycker om invandrare. KD däremot har alltid försökt framställa sin iver att göra mitt liv så jävligt som möjligt med en ursäkt om att ”Vi är inte emot men…” Sedan har partiet oftast lagt fram ett helt idiotisk förslag som ingen människa förutom dom själva tyckt om. Kom ihåg att vi talar om ett parti som röstade emot att homosexuella skulle innefattas av lagen om Hets mot Folkgrupp. Anledningen var att man var orolig lagen skulle inskränka religions- och yttrandefriheten. Med andra ord: Kristdemokraterna har inga problem att du sprider hat om homosexuella om du gör det och nämner Gud samtidigt, fråga Åke Green.
KD har alltid röstat emot allt som har med förbättringar för HBTQ personer att göra. Oavsett vad det rört sig om har partiet envist visat att de inte alls är ett socialt parti. För KD är kärnfamiljen det enda som funkar, det är mamma, pappa barn, och skilj dig helst inte längre. När inget annat funkar har partiet kommit dragandes på ett barn eller en pensionär.
Mycket av detta kommer från den mörka tid då Alf Svensson ledde partiet. Jag har alltid och kommer alltid se honom som en mörkerman när det gäller svensk politik, för han talade om kärlek men spred samtidigt grunden till förakt. För det är det som KD aldrig förstått. Deras politik drog till sig de värsta avarterna inom kristendomen, och även utanför. Det var och är bakom KD som ”kristna” personer som Ulf Ekman stod. Det är KD som helst de som skriver och läser Världen Idag väljer etc. Böghhatandet fick en stark röst i Kristdemokraterna och man hoppades att det skulle tonas ner när Alf Svensson lämnade över, men så blev det inte.
Göran Hägglund har utåt visat en mindre homofientlig attityd, men visst har den funnits där. Samtidigt har ju detta blivit partiets stora problem, för tonar man ner sina så kallade kristna värderingar så finns det ju egentligen ingen anledning för Kristdemokraterna att finnas, och partiet sjunker så sakta.
Men nu börjar det gamla KD visa sig igen, och främst i leden går Alf Svenssons kompis och mannen som gjort det till sin grej att hejda det moderna samhället: Mats Odell. Han har meddelat att han vill bli partiets nya ledare och lyckas han bli det kommer Kristdemokraterna att hoppa 20 år tillbaka i tiden igen.
Mats Odell har bland annat klagat på att det saknats tydliga mål för KD. Jag slår vad om att en del av Odells mål för sitt KD kommer bli att partiet tar upp homofrågan på agendan igen. Redan nu gör ju partiet vad de kan för att hindra transpersoners rättigheter genom att förhala beslut och utredningar, och sådant kommer vi inte få se mindre av med Odell vid rodret, och under tiden som detta sker lider människor enormt och tar stor skada av att Sverige leker med deras kön, känslor och identitet.
Mats Odell har under hela sin politiska karriär varit nästan manisk i sin kamp att försämra villkorer för HBTQ personer. Emellanåt verkar han inte kunna diskutera någonting utan att bögar nämns. Ett bra exempel på det är hans debattartikel i SVD den 20 september som jag tror ska handla om boken ”Happy Happy” men där halva texten handlar om homoäktenskap istället. Det är så Odell jobbar, och alltid har jobbat.
För vad är det Odell står för? Han säger sig vara djupt religiös och denna tro har han bland annat visat genom pingströrelsen. En rörelse som också dom har en del på sitt samvete. Den församling som Odell tillhör har också märkliga samarbeten med organisationen Genesis, en rörelse som argumenterar för en kreationistisk skapelsesyn.
Mats Odell har alltid mer påmint mig om Amerikanska tv-pastorer och jag vill inte se en sådan i en svensk regering längre. KD’s styrelse vet att om de inte ska ramla ur riksdagen måste de se till att få tillbaka sina kärnväljare, och många av de som är KD’s familj är också mörkermännen inom Kristendomen. Mats Odell skulle bli perfekt för dom om det är den vägen partiet väljer att ta.
Så Sverige går tillbaka några steg om Mats Odell tar över rodret för KD, men jag lovar dig Mats att du kommer inte få det lätt. Kampen är inte över, och du kommer bli varse om att skriker du i 10 decibel skriker vi andra i 50.
/Walentine
