Just nu verkar all media i Sverige yrvaket ha vaknat upp till den fruktansvärda påminnelsen om att svensk äldrevård lämnar väldigt mycket över att önska.
Carema är företaget som just nu verkar leda i ligan över värst skötta verksamhet men tro inte för ett ögonblick på att dom är ensamma i den extremt cyniska värld som äldrevården är.

Idag läser vi om en döende man som lämnades ensam för att dö, vi läser om underbemannade avdelningar där boende inte får den hjälp de förtjänar och vi ser intervjuer med chefer för företagen som står och verkar helt oförstående för det som hänt.
Nästan direkt börjar folk sedan skrika om att det inte ska vara tillåtet med riskkapitalbolag inom äldrevården och att deras enda syften bara är att tjäna pengar. Självklart är det så! Varför skulle ett företag gå in i en branch om de inte kunde tjäna på det. Det är ju just det som är hela meningen med företagsverksamhet.

Det är samtidigt nästan komiskt att de som nu skriker att detta är fel också är dom som en gång förändrade äldrevården så att privata företag fick chansen att komma in marknaden. För äldrevården i Sverige är redan från början dödsdömd med det system vi har idag. Sverige är nämligen ett land som bestämt sig för att gamla människor enbart kostar och de tillför ingenting och så länge den inställningen finns kommer heller inte svensk äldrevård att bedrivas på ett bra sätt.

Vad ska vi ha våra gamla till? Ska dom sitta på ett boende eller i sina lägenheten och ruttna bort? Ja tycker vi det så är vi redan på god väg och behöver inte ändra på något. För det är just det som sker idag. Reglerna idag som styr verksamheterna är så snäva och så enormt snåla när det gäller personaltäthet så enbart det allra viktigaste får hinnas med. Den sociala omsorgen, det som kanske är viktigast av allt har man helt skurit av. Senast häromdagen hörde jag på en nyhetssändning där meningen ”På dagar och kvällar behövs det mer personal än mitt på dagen”. Detta bygger man på att det viktiga är att få upp de boende, sen kan dom sitta där tills det är dags att lägga sig igen. Detta sker varje dag, året om, vardag som helg.
Tro heller inte att det fungerar bättre inom den kommunala verksamheten. Har ni alla glömt diskussionen om ägget häromåret. Historien om mannen som så gärna ville ha ett kokt ägg på morgonen men som fick välja att äta ett var annandag eller ett halv per dag, allt i besparingssyfte. Eller kaffebråket på boendet som tyckte att de gamla drack för mycket kaffe…

Pengar styr alla verkamheter och det gäller självklart denna verkamhet också.

Skillnaden är bara att här vet vi hur det kommer sluta. De som bor där idag kommer att dö, och förhoppningsvis gärna innan de hinner klaga för mycket.

Låter jag elak och extremt cynisk? När besökte du ett äldreboende senast? Tror du verkligen att det är roligt att sitta i samma stol timme ut och timme in bara för att man är 90 år? Tror du verkligen att köttfärs på längden och tvären är det man enbart vill äta som gammal och får man någon gång riktigt kött är det så sönderkokt så det hinner gå sönder innan det hamnat på tallriken. Tror du verkligen att ALLA gamla älskar att sitta i ring och lyssna på Lasse Dahlqvist?

Ja, det finns gamla som gillar Lasse, och det finns gamla som inte kan äta vanligt kött och det finns gamla som valt att sitta på samma plats under tiden de är vakna, men att bli gammal är inte att tappa alla sina egna intressen, smaker och idéer, men individen har blivit en grupp i dagens äldrevård och är man annorlunda blir man jobbig. Valmöjligheten för den enskilde är extremt liten och ska helst inte vara så jobbig. Det heter eget boende men är även i dag en institution. Har du heller inga anhöriga som slåss för dig kan du hälsa hem direkt.

Det som är mest skrämmande med hela diskussionen som nu pågår är hur ointresserad DU som person är. Visst jag förstår, nu snurrar ju Så mycket bättre och Idol samtidigt och det finns ju en gräns för hur mycket vi kan twittra om, eller hur? Vi kan inte intressera oss för människor som är i total beroendeställning av oss samtidigt som måste tänka på om vilka som gråter i TV4. För varför ska vi intressera oss för äldrevården, den behöver ju vare sig du eller jag. Vi gör som våra politiker och tänker lite på den vart fjärde år, sen får det räcka. ”Klart våra gamla ska ha det bra”, säger vi och glömmer av det tills nästa val.

Svensk Äldrevård 2011 är ett stort skämt, och skulden till detta bär både nuvarande regering och den gamla socialdemokratiska. Äldrevård är dyrt, jävligt dyrt, och det medför inga inkomster heller. Så frågan är helt enkelt en samvetsfråga, och när det gäller pengar och samvete vet vi hur det brukar sluta.
Kom bara ihåg en sak, de gamla betalar för sin vård. De betalar ockerpriser för ett rum utan kök och de betalar för maten de får och hjälpen de så väl förtjänar. Faktum är att en stor del av de som idag bor på våra hem lever på existensminimum för resten tar kommunen eller boendet de bor på, men uppenbart räcker inte det. Nej, att bli gammal i Sverige är det samma som att bli en värdelös belastning och det enda jag önskar är att DU kunde engagera dig lite. För det är DU som kan förändra detta, men för att få till stånd en förändring måste värderingarna i vårt samhälle ändras först, och det kräver mod, ork och kamp.
Tills dess kommer fler ligga i dagrummen och dö ensamma. Fler kommer inte få den omsorg de förtjänar och fler gamla i Sverige kommer hamna på ett hem och kommer sedan inte komma ut förrän dom ska till sjukhus eller ligger i en kista, och vet ni vad…

Det är förjävligt!

Läs även andra bloggares åsikter om Äldrevård, Göteborg, Carema Care, Carema, Pensionär, Äldrevården, Demensvård