Oscarsnight – Tråknight

Har tråkigt så jag skriver en kombinerad dagbok och lite från Oscarsgalan samtidigt, hoppas du orkar läsa och hänger med. För enkelhetens skull skriver jag mina små Oscarskommentarer i kursiv stil
Sitter och tittar på Oscarsgalan, ungefär 20 min har gått och jag är redan uttråkad.
Det finns något äckligt med Hollywood. Denna vidriga ”Vi är en familj” känsla som de som ligger bakom spektaklet så gärna vill att vi ska känna. Detta i en bransch som antagligen är den hårdaste i världen. Folk som normalt avskyr varandra för att någon annan fick deras roll ska nu låtsas att vi är alla vänner. Det blir lite för mycket amerikanskt för min smak och hur fan ser Goldie Hawn ut??? Kan ingen stoppa hennes från mer besök och plastikkirurgen, nåväl….
Det har varit jobbardag idag. Var ganska lugnt förutom att min fot värker något enormt! Jag tror det är två saker som hänt, hälsporre eller spricka. Får väl besöka nån doktor en dag och se hur de ska kunna misslyckas…

…Nu håller vinnaren för manuskriptet till filmen ett rörande tal för homosexuellas rättigheter under Oscarsgalan..
.
Jag litar inte på doktorer längre. Så som de behandlat min rygg så borde de alla ha ett kok stryk. Jag har bland annat blivit allergisk mot vårdcentraler, och jag frågar mig starkt om det kan vara så att Vårdcentraler SKA bestå av de inom läkarkåren som inte får plats någon annanstans.

Ååhh de visar bilder från Wall-e! Bara jag som blev lite kär i den där roboten? Nu blev det massa snabba meningslösa klipp. Inser att jag inte kommer orka se det här till slutet.
Wall-e vann för bästa animerade film! YAY!

Jobbet är ganska ok just nu. Det känns som vi sakta men säkert håller på att få ihop lite rutiner och annat som säkert kommer göra saker bättre. Visst finns det problem, men ge mig en arbetsplats som inte har det. Fast i fredags hade jag visst i fyllan ”stött på” stadsdelens bibliotekspersonal och förklarat hur bra jag var på att damma böcker. Så kanske hamnar jag där 😛
Mitt liv har ju ganska mycket de senaste åren…

Nu är det nån som inte kan säga Thank You på TV,,,,de säger Sank You, låter skitilla.

…handlat om att jag frågat mig vad jag vill jobba med, och det jag kommit fram till är väl att Äldrevården inte är det, men att jag är fast. Jag är för gammal för drömmar, och vem fan skulle vilja anställa en sådan som mig? ”Hej! Jag är en cancersjuk tjock bög som vill ha jobb hos dig”
De skulle springa innan jag ens sagt vad jag heter. Så jag är väl fast i detta, och då får man ju göra det bästa av situationen. Det går inte att må dåligt på sitt jobb hela livet, då går man under.

Jag förstår inte hur de som uppträder under galan kan kalla sig skådespelare, de kan ju inte komma ihåg 2 meningar utan att kolla på telepronten

Så jag får väl kämpa på med jobbet. Ryggen min protesterar emellanåt ganska kraftigt, men det är väl så det ska vara. I alla fall om man frågar Göteborgs samlade läkarkår. Synd att inte hjärtat sitter i ryggen, då hade säkert SU (Sahlgrenska) varit mer intresserade. Göteborgs sjukvård går annars idag ut på att du är OK, så länge du inte är sjuk.
Jag är ganska trött på Göteborg faktiskt, inte bara ganska om jag ska vara ärlig. Den här stan är död, finito, kaputt, gone etc. Ledsen att behöva säga det men Göteborg har ingen framtid.
De lärde sig ingenting på varvskrisen, absolut ingenting. Tryggheten låg då i båtar och nu ligger den i bilar. Hela stan känns som att vi står och faller med Volvo nu, och det är inte direkt bra för framtida satsningar…

Ännu en klipporgie, denna gång om romans i filmer 2008 *suck*

Dessutom finns det en sådan enorm bonnighet i Göteborg. Se bara på hur de tar hand om oss stackars jävlar som försöker ta oss från punkt A till B under dagarna. De köper in spårvargnar som ingen vill ha samtidigt som de kör med vagnar som är så jävla slitna och gamla så man skäms. Det är 2009 och vi har fortfarande spårvagnar som saknar automatiska dörrar! Det är sanslöst dåligt.
Tro då inte att de som inte åker kollektivt är nöjda…
Ben Stiller försöker vara rolig, men jag förstår det inte riktigt.
Säg Tingstadstunneln till en trafikant i Göteborg och han slutar vara en ”Go gubbe” det lovar jag. Du kan för all del säga Spårvagn till samma trafikant och han kommer få samma svarta blick när han tänker på hur han fått stanna på grund av en Spårvagn som fastnat någonstans i vår lilla stad.
Ja det finns mycket i Göteborg som inte fungerar, och det känns inte direkt som att framtiden är bättre. En sak Göteborg varit stark på är turismen, men Stockholm satsar hårt och kommer vinna. Stockholm har något som Göteborg inte har, historia.
Nu försöker de få till det att USA ensamt uppfann kameran. Yeah Right

Men va fan! De sände 1 min sen reklam igen!

Göteborg har ju självklart fina platser också. Närheten till havet är ett, och kanske det viktigaste, men samtidigt har vi ju blivit en stad som snart inte har några båtar i vår hamn. Att enorma fartyg kommer och lägger till i ytterhamnarna ser vi ju aldrig. Inne i stan, där älven blir till hav, där vill vi ha våra fartyg. Sedan norge och englansbåtarna försvann är det bara Stena Line kvar….
WOW, våran Stellan fick nästan 5 sekunders uppmärksamhet, och det lät som om de kalla honom för Irisk. Snart är det visst dags för att se om Ledger vinner sin Oscar. Just nu är snyggingen från Spiderman på TV (han som är vän med Spiderman men som blir sur där han får för sig att Spiderman dödar hans pappa)
Inget ont om Stena Line alltså, men det hade varit kul med lite mer rörelse i hamnen, så vi som sägs bo vid havet faktiskt blir påminda om de ibland.
Hmm, Gud vad trött jag är. Tror jag går och lägger mig när jag fått se om Ledger vinner eller inte
Musikalnummer nu, ganska snyggt ihopsatt faktiskt, nej väldigt snyggt!
Har funderat en hel del denna helg på vänskap och hur ärlig man ska vara som vän. Ska man vara ärlig, ska man försöka få ens vänner att göra det rätta när man ser att de gör saker som skadar dom? Eller ska man få komma fram till själv….
Måste ge dom en eloge till att detta är den snyggaste scen jag någonsin i alla de Oscarsgalor jag sett. Jag är löjligt svag för när man använder skärmar med rörliga bilder, och det använder man sig av i massor i år. Skitsnyggt
Egentligen ska man väl få komma fram till det själv, men behöver man ibland inte en knuff i rätt riktning. Sedan är ju frågan vad som är den rätta riktningen, den behöver ju inte vara det samma som jag tycker, men jag har vänner omkring mig, särskilt två…
Ledger vann, och vet ni. Jag tycker inte att han var SÅ bra
Jag vet inte hur jag ibland ska ställa mig. De mår så dåligt av olika orsaker och de vet varför men verkar ha bestämt sig för att de ska stå ut, och istället gömmer de sina riktiga problem bakom påhittade. Jag tycker inte de e dumma, jag har gjort samma sak själv, och kommer säkert att göra det samma igen i mitt liv, men kommer jag då vilja ha riktig hjälp från en riktig vän? Ja, det vill jag ju. Så frågan är, ska jag vara det för dom. Jag vill vara det, men frågan är om de låter mig. Vänskap kan vara svårt, mycket svårt.
Ibland funderar jag på skillnaden för mig med vänskapskärlek och ”den andra kärleken”. Är det bara den sexuella känslan som skiljer sig?
Det finns en person i mitt liv, en mycket för mig otänkbar person som jag blir knäsvag av. Den personen vill jag hålla om, jag vill krama, jag vill kyssa och jag vill känna närhet, men jag vill inte ha sex. Älskar denna person gör jag på flera sätt men vill inte gå vidare. Personen vet nog vad jag känner, men det får stanna där. Som en form av överenskommelse av hur det är…
Stänger av TV’n nu, orkar inte med det mer
Är jag kanske feg? Tar jag för lite av vad livet kan erbjuda? Vad skulle en sådan som jag kunna ge denna person? Den vackraste varelse som jag någonsin sett. Jag har ju ingenting, och kanske är det just det jag vet. Att jag skulle få ett nej, så därför låter jag det vara som det är.
Ibland tror jag att jag skulle behöva leva lite mer i mitt liv. Att jag får ta för mig av det som finns, och som formar oss till det som kallar för just liv. För det är ju inte direkt mycket till liv man har.
Personen jag pratar om finns där, och kommer förhoppningsvis finnas i någon form i framtiden. Som vän finns jag där alltid, och jag skulle aldrig ge ett råd, eller försöka mig på något med risk att förlora vänskapen. Sådan är jag inte, och kommer aldrig bli.
Ändå kommer ensamheten över en ibland. Det var länge sedan man älskade, eller älskade någon.
Hallå! Syns jag! Hörs jag! Finns jag?

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.